• Huvudmeny

Jämtland, Åsarne socken

Inspelat 1959
KI: Kvinnlig informant, född 1886 (73 år)

KI och en annan fäbodpiga går i vall med kreaturen i skogen. Åskan slår ihjäl en ko och skadar KI:s kamrat.


KI: å ein gaong je va där (..) je minns då int va aor da va män / ma gatt ta på jete då för dôm traodde te n aan buvall / kuan dann då (dåm) ma hade jaa / ma dro(g) nu te å skulle jete åm môran va sa finnt e vär så soLa sjein å ma kLädd åss sô kLeint / å når ma kâm iväg sô sô vårtt’e aoska / åjj va da jeck aoska / å ma ma va tvo ma sjeLdes att då sa je vårtt einse å kamrat’n vartt eins å hu vårtt ute för all jettran / hu kLeiv pyni i gran då n dann kamrat’n / å da va nu myttje(r) tjyr sôm k- e- hadd e sjydd pyni då för da ragne väldigt å sô ska dôm nu krype pyni nå sjydd då både tjyn å jettran / å där sto n dann jählkulla då pyni grana å aoska slo ne / slo ne aoska då där å döde ei ku / å sô n dann jählkulla sô feck hu ta aoska sô hu vårtt ligganes / å män jettran klare se nu å da va maonger kuer sôm laog där reint sôm dôm va dö då / män je jeck ifraon’a je je ville ja ha aller ville stege pyni nôr aoska (ha) gaott / anann je jeck oppi buan je då / å nôr da ha vö e tag s kâmm hu teb- kâmm hu å oppi valln / å då har’a faott ta aoska hu då män hu vackne nu / å dåm laog där å (..) å ja hu trodde dåm va dö myttjer sôm va dö / nôr hu jeck heim för dåm laog där å streckte pao beina å sa / män da va nu bare ei sôm va dö / män hu gatt nu dôm gatt nu ta heim’a å dôm gatt nu te dåktårs ma hu då n aner dan
Int: jaså
KI: män da va (..) da va alldeiles sôm da va sveidde ta i tännsticke pao magen / män eh (..) da jeck nu bra då nôr hu kveckne te för je jeck je sjeLdes ma’a je ville int va i skojjen je va radd aoska ma en gaong nôr da jongne sa / män pyni nå trä ville je int stao / män sa g- hu va myttje gamLar hu än mä / män hu steig pyni hu för regne / män da skull’a allrig ha jortt

Översättning

KI: Och en gång var jag där – jag minns då inte vilket år det var – men vi måste börja valla boskapen då, för de trådde till en annan fäbodvall, de där korna då (dem) vi hade. Jaa, vi drog nu iväg och skulle valla boskapen på morgonen; det var så fint väder så solen sken, och vi klädde oss så dåligt. Och när vi kom iväg så vart det åska. Oj, vad det gick åska! Och vi var två; vi skildes åt då, så jag vart ensam och kamraten vart ensam. Och hon råkade ut för att ha alla getterna. Hon klev under en gran då den där kamraten. Och det var nu många kor som hade ett skydd under då, för det regnade väldigt. Och så ska de nu krypa under något skydd då, både korna och getterna. Och så stod den där vallpigan då under granen, och åskan slog ned. Slog ned åskan då där och dödade en ko, och så den där vallpigan, så fick hon av åskan så hon vart liggande. Och … men getterna klarade sig nu. Och det var många kor som låg där rent som om de var döda då. Men jag gick ifrån henne jag; jag ville … jag har aldrig velat stiga under när åskan har gått. Utan jag gick upp i fäbodarna jag då. Och när det hade varit ett tag, så kom hon tillb- … kom hon också upp i fäbodvallen. Och då hade hon fått av åskan hon då, men hon vaknade nu. Och de låg där och … Ja, hon trodde de var döda, många som var döda, när hon gick hem, för de låg där och sträckte på benen och så. Men det var nu bara en som var död.
Men hon måste nu ... de måste ta hem henne, och de måste nu till doktorn med henne då dagen efter.
Int: Jaså.
KI: Men det var … det var alldeles som det var svett av en tändsticka på magen. Men det gick nu bra då när hon kvicknade till. För jag gick … jag skildes från henne, jag ville inte vara i skogen; jag var rädd för åskan jämt när det blixtrade så, men under något träd ville jag inte stå. Men så … hon var mycket äldre hon än mig. Men hon steg under hon för regnet. Men det skulle hon aldrig ha gjort. 

Läs mer

Läs mer om våra inspelningar och transkriptioner och de specialtecken och symboler som används:

Om våra inspelningar och transkriptionerPDF (pdf, 179.6 kB)