• Huvudmeny

Öland, Gårdby socken

Inspelat 1949
KI: Kvinnlig informant född 1873 (76 år)
Int: Intervjuare

Int:    jo ja tänkte fråga / förr i tiden / då vävde ni väl allt tyg hemma till kläder själva
KI:    ja de jode vi
Int:    jaha
KI:    vi eh tjöped sällan nåå / utan vi hadde’t sådant ställt atte / vi hadd lin
Int:    ha
KI:    å de fåsst vi joed då på (..) nä de kåm että juL
Int:    ha
KI:    då spann vi linet
Int:    ha
KI:    å senn så spann vi eh ålla då / å den sjicked vi då te färjning / åe fick hem den då på vårsida / å senn väved vi eh (..) kl- ållklänninga
Int:    ha
KI:    åe å nå vi fick de vävet då ställd vi ty- eh tyget te pressning
Int:    ha
KI:    å senn eh (..) åm eh vi vill jäärn ha e ny klänning te läsmötet
Int:    jaha
KI:    de va så bruklit så vi försöked å få de dä tyget såm vi väved på (..) våra te (..) hösten då te läsmötsklänning / å så hadd vi de ve jul me å va fiin me de då förstås ållklänninga / å de eh skå- vi skåll vi ha skräddä (i) hemma då å sy / di (..) miin förällä(r) di hadd en ka- di hadd karskräddär såm sydd åt fruntimmra me / men på min ti då hadd en karskräddär te kara å / å fruntimmesskräddär te fruntimmra / så de va vanlit att en to skräddern te säj i hemmet / åe (..) å senn när linet de skåll blekes på våra å så vävd di senn då åckså på våra då (..) eh linnväv då såm di skåll ha te laken å å allt möjlit / så
Int:    då hade ni väl långa klänninga förr i tiden
KI:    jaha / låång klänninga de haadd vi (..) ånnä heel min åppväxt ja kåmmä ihåj nå vi jick i skolän / då hadd vi tjoätla så låång så vi fick gå å le- nästan håll åpp dåm nä de va smörjit
Int:    hade skolflickorna det också
KI:    ja skolflickera haadd låång klänninga åckså
Int:    jaså
KI:    de hadd di å de va ju bra på ett vis fö vi slet åpp dåm neikring då / då va de te sko åpp dåm då va de lite (å) ta (..)
Int:    jaha
KI:    åv men låång skåll de va si
Int:    ha
KI:    de va di

Översättning

Int:    Jo, jag tänkte fråga, förr i tiden, då vävde ni väl allt tyg hemma till kläder själva?
KI:    Ja, det gjorde vi.
Int:    Jaha.
KI:    Vi köpte sällan något, utan vi hade det sådant ställt att vi hade lin.
Int:    Jaha.
KI:    Och det första vi gjorde då på… när det kom efter jul…
Int:    Ja.
KI:    då spann vi linet.
Int:    Jaha.
KI:    Och sen så spann vi ullen då. Och den skickade vi då till färgning, och fick hem den då på vårsidan, och sen vävde vi kl-… ylleklänningar.
Int:    Jaha.
KI:    Och när vi fick det vävt då ställde vi tyget till pressning.
Int:    Jaha.
KI:    Och sen… om… vi ville gärna ha en ny klänning till husförhöret.
Int:    Jaha.
KI:    Det var så brukligt så vi försökte att få det där tyget som vi vävde på våren till hösten då till husförhörsklänning. Och så hade vi det vid jul med och var fina med det då förstås, ylleklänningarna. Och det sku-… vi skulle vi ha skräddare hemma då att sy. De, mina föräldrar de hade en ka-… de hade manlig skräddare som sydde åt fruntimmerna med, men på min tid då hade man manlig skräddare till männen och… och kvinnlig skräddare till kvinnorna, så det var vanligt att man tog skräddaren till sig i hemmet. Och sen när linet skulle blekas på våren, och så vävde de sen då också på våren då, linneväv då som de skulle ha till lakan och allt möjligt. Så…
Int:    Då hade ni väl långa klänningar, förr i tiden?
KI:    Jaha. Långa klänningar det hade vi under hela min uppväxt. Jag kommer ihåg när vi gick i skolan, då hade vi kjolar så långa så vi fick gå och le-… nästan hålla upp dem när det var lerigt.
Int:    Hade skolflickorna det också?
KI:    Ja, skolflickerna hade långa klänningar också.
Int:    Jaså.
KI:    Det hade de och det var ju bra på ett vis för vi slet upp dem nedtill då. Då var det till att lägga upp dem, då var det lite att ta…
Int:    Jaha.
KI:    av, men långa skulle de vara, se.
Int:    Jaha.
KI:    Det var de.

Läs mer

Läs mer om våra inspelningar och transkriptioner och de specialtecken och symboler som används:

Om våra inspelningar och transkriptionerPDF (pdf, 179.6 kB)