• Huvudmeny

Småland, Barkeryds socken

Inspelat 1950
MI: Manlig informant född 1860 (90 år)
Int: Intervjuare

Om höbärgning

Int: hur gick de till å köra in säden förr i tiden
MI: jaha (..) vi eh / precis i min eh (..) unne min ti ha dä knappt inte vatt anna di ha hatt arker män före min ti så stäckte di / di hugg bôrkeslaner en två tri å la inunner å sen förde di ihop höet i en stor stack å lae / å åeh (..) sen hade di e stor boga di kastade öve stacken å sen to di slanera å välte’n på (..) på ett rimmala / litet di hade å tjöde hem’et
Int: jaha
MI: å sen välte di å’t på gata å där hade di ställninger vi gLogga i laggården / å dä fick di ta mä fangen å häva ôpp på ställninga å en sto på ställninga å to fangen där å hov in i gLoggen å sen innanföre va di sôm bar / unna utôt rännet
Int: jaha / de va höet de
MI: dä va höet dä ja
Int: nå men eh men sån här eh (..) ängaslåtter då
MI: jaa dä va sådant hö / bå ängaslôtter å maaslôtter / maaslôtter dä dro di på mavanga ôpp te håLmarka å tôrkade (..) å sen tôrkade di å kuvade dä å tjörde hem’et
Int: jaha
MI: å tjarr sôm va avläjsna å stora å å så dära å inga brevalla på dum / dä slåddes å tôrkades å räfsades i breer / å sen hade di bôuer di bar mä å bar in i laer sôm va ôppsatta
Int: va hade di å bära me
MI: dä va boger
Int: ha
MI: en träboge å jaa har sådana så ja kan visa ôpp dum fô vi ha såna här
Int: jaha
MI: å di va fLättada utå enebast / di fLådde enera där di sto / fô di va fôst unnesnedda / å å sen dän sjäLken nerifrå å ôpp (sô) där skar di hôL på’t å där fLådde di ner barken / å sen to di å yttebarken så dä va dä innesta sôm di använde / å dä las i vatten / fô di rev sönner’et så dä va i långa stränga / å dä las i vatten å sen snodde di dä å fLättade / trifLättat / å sen fLättade di in i bôuera å kôssade / jo ja har såna bôuer här än män nu (h)a vi jot inredninga mä rep
Int: jaha
MI: män i min ongdom så snedde di hade di såna hära enebast / å virade / å (vå te) repet sôm di bä- bar mä / jorde di utå såna bast
Int: jaha
MI: dä jorde di å på maer å sådant där dä va avläjset ifrå där hade di laer å där bar di in mä såna hära bôuer / å bar på röggen / å bar in höt / å sen tjöde di hem’et ôm venten
Int: mm
MI: å ängaslôtta sôm ja sär dä / knappt i min ti ha dä nöttjas män i min farfars ti nöttjades d(ä) å så dro di ihop höet mä en mavanga dä sôm va brevalla å bredde i stora breer / å sen tôrkade di å vände’t å nôr där bLe fardit så hov di’t i en stor stack / å (..) dän han vältes sôm ja ha sakt på e- ett remmala / å tjöde hem’en / å då hade di inga remmer ikring / män sen på senare tiden jorde di remmer ikring / å hade jankroka å hasper te å häkta å slô ôpp’et å så binnety där ôppe te å binna ihop’et mä / sen hov di’t i dum arkera å trampade å tjöde hem’et å välte ut’et på gata / å sen va där te å bära in där i fangavis på ställninga / å en på ställninga å kasta’t i gLoggen / å så en innanföre te å bära ut’et åt rännet / dä va arbetsamt dätta si

Översättning

Int: Hur gick det till att köra in säden förr i tiden?
MI: Jaha, vi eh… Precis i min, under min tid har det knappt inte varit annat än att de har haft arker (dvs. vagnar med höhäckar, hökorgar), men före min tid så stackade de. De högg björkslanor, en två, tre, och la inunder, och sen förde de ihop höet i en stor stack. Och, och sen hade de en stor höbåga de kastade över stacken och sen tog de slanorna och välte den på… på ett remmalag (dvs. höhäck utan de uppstående sidostyckena), som de hade och körde hem det .
Int: Jaha.
MI: Och sen välte de av det på gatan (dvs. den öppna platsen framför lagården) och där hade de ställningar vid gluggarna i lagården. Och där fick de ta i famnen och kasta upp på ställningen, och en stod på ställningen och tog emot famnen där och hävde in den i gluggen, och sen innanför var det andra som bar undan utåt höskullen.
Int: Jaha, det var höet det.
MI: Det var höet det, ja.
Int: Nå men, men sån här ängsslåtter då?
MI: Jaa, det var sådant hö, både ängsslåtter och madslåtter (dvs. slåtter på sumpig mark). Madslåtter det drog de på madvagnar upp till fasta marken och torkade… Och sen torkade de och stackade det och körde hem det.
Int: Jaha.
MI: Och kärr som var avlägsna och stora och, och så där och inga bredvallar (dvs. ställen där höet kunde bredas ut) på dem, det slogs och torkades och räfsades i bredor, och sen hade de bågor som de bar med och bar in i lador som var uppsatta där.
Int: Vad hade de att bära med?
MI: Det var bågor.
Int: Jaha.
MI: En träbåge, och jag har sådana så jag kan visa upp dem för vi har såna här.
Int: Jaha.
MI: Och de var flätade utav enebast. De flådde enarna där de stod. För de var först undersnedda (dvs. avkvistade nertill), och, och sen den stammen nerifrån och upp (så) där skar de hål på den och där flådde de ner barken. Och sen tog de av ytterbarken så det var det innersta som de använde. Och det las i vatten, för de rev sönder det så det blev i långa strängar, och det las i vatten å sen snodde de det och flätade så det blev treflätat. Och sen flättade de in dem i bågorna och korsade dem. Jo, jag har såna bågor här än men nu har vi gjort inredningen (själva nätet) av rep.
Int: Jaha.
MI: Men i min ungdom så snedde de enar (dvs. avkvistade dem nertill) och hade såna här enebast och virade. Och repet som de bä- bar med gjorde de utav såna bast.
Int: Jaha.
MI: Det gjorde de och på mader och sådant där som låg avsides där hade de lador och där bar de in i såna här bågor, och bar på ryggen och bar in höet. Och sen körde de hem det om vintern.
Int: Mm.
MI: Och ängsslåttern har som jag säger, knappt i min tid har det nyttjats men i min farfars tid nyttjades det. Och så drog de ihop höet med en madvagn till det som var bredvallar (dvs. ställen där det kunde bredas) och bredde det i stora bredor. Och sen torkade de och vände det och när det blev färdigt så la de det i en stor stack. Och den vältes som jag har sagt på e- ett remmalag, och kördes hem. Och då hade de inga uppstående sidostycken omkring. Men sen på senare tid gjorde de sidostycken omkring och hade järnkrokar och haspar till att häkta ihop det med och så ett bindtyg där uppe att binda ihop det med. Sen la de det i de höhäckarna och trampade till det och körde hem det och välte ut det på den öppna platsen framför lagården. Och sen var det till att bära in det fångvis på ställningen, och en stod på ställningen och kastade det i gluggen, och så en innanför för att bära ut det på höskullen. Det var arbetsamt detta, se.

Läs mer

Läs mer om våra inspelningar och transkriptioner och de specialtecken och symboler som används:

Om våra inspelningar och transkriptionerPDF (pdf, 179.6 kB)