• Huvudmeny

Småland, Ukna socken

Inspelat 1953
MI: Manlig informant född 1876 (77 år)
Int: Intervjuare

Int: va hade ni för nånting å slipe lia mä då
MI: dä va slipsten dä
Int: jaha
MI: dä to vi ifrån Gotlann / slipstena
Int: hade ni inte mä er nånting ut på åkra
MI: ja dä va e stryke dä
Int: jaha / hur såg dä ut då
MI: jaa / dä va bare (..) utta jort utta en slacks bärj skull (---)
Int: ja ä väldit frågvis
MI: jaa ja hör dä ((skrattar))
Int: jaha ((skrattar))
MI: å dä ä bra dä
Int: ja
MI: dä ä dä / dä ska di vare
Int: h hur va dä nu mä stryk(ningen)
MI: dä jor’di utta bärj / högg(en) ut
Int: jaha
MI: dä hadd vi ett bärj här ner’ve Ulleve / ve GamLebynn
Int: jaa
MI: såm di to ut mycke stryke(r) di va svarte
Int: mm
MI: å sänn had di anndre uta sannsten å se där va ju åckså bra stryker
Int: jaha
MI: de strök di lia mä när di vart båLe fö då vart di vasse
Int: jaa
MI: då jeck dän
Int: ja
MI: till(å)mä ja jorde e når’a va i Lunnvik / jorde ja feck (j)a tag e en sten ja jorde e (..) stryke åt mäj då såm ja har än i da
Int: mm
MI: förste åre(t) nittånhundr(e)åfäm (..) nittånhu(nnre)sex jord’a na
Int: jaha
MI: å dän har’a (..) å ja ä bjudd fämti kroner för’a nu
Int: jasså
MI: ja tar int(e) dä för’a
Int: nä
MI: för ja vet inte åm dä va skåjj äller äj dä vet ja inte män tju(e)fäm dä va aLLvara / dä bjudd di mä i höstase f- fjo såmmer för’a når di feck fresst’a
Int: jasså
MI: för dä (..) dä jör (dä)samme va di hugger i i för järn äller järntrå mä’na så
Int: jaa
MI: kan ja ta’n te Rä- lien te Rätte
Int: jasså
MI: eh (..) ja jäLpte en (..) en bonne å hlå såm ä åpp i Gruvdaen såm hete(r) Rosén / dä va i i lannsvä(g)sRenera ve bana slänntra
Int: mm
MI: å då sa’an / dä va en ståLpe såm ä mella joLägarn å banvallen där eh (..) uta Rälls nerslajjne / (fö di ska si) va (..) va banägera går ätter / å han va inväxt i i gräs å han högg dän åm / då svarde Rosén åt mäj nu Agust sa’an måste ja gå hem å slipe / dä kan’a då alldri tro att du behöver sa ja / får’a si lien / ja dä kan du begripe att dä inte går te hlå mä lien nu / ja högg åm järnet (här)
Int: mm
MI: ja stryker lien ått dä (så då) kan du hlå sänn / åe ja feck tag i lien å ja strök’en / å han vart like vass
Int: jasså
MI: då såm (när) (h)an va nyhlipen å han kunne allri begripe hur dä kåm te ja kunne stryke’n så vass
Int: nää
MI: så dä va att (..) stråna skutte kring li(örvet)
Int: jaha
MI: bLat
Int: jaha

Översättning

Int: Vad hade ni för nånting att slipa liarna med då?
MI: Det var slipsten det.
Int: Jaha.
MI: Det tog vi ifrån Gotland, slipstenar.
Int: Hade ni inte med er nånting ut på åkrarna?
MI: Ja det var en brynsten (egentligen: stryke) det.
Int: Jaha. Hur såg den ut då?
MI: Jaa, den var bara utav… gjord utav en slags berg skulle…
Int: Jag är väldigt frågvis.
MI: Jaa, jag hör det. ((skrattar))
Int: Jaha. ((skrattar))
MI: Och det är bra det.
Int: Ja.
MI: Det är det. Det ska de vara.
Int: Hur var det nu med brynstenen?
MI: Den gjorde de utav berg, högg ut.
Int: Jaha.
MI: Det hade vi ett berg här nere vid Ullevi, vid Gamleby…
Int: Jaa.
MI: som de tog ut mycket brynstenar, de var svarta.
Int: Mm.
MI: Och sen hade de andra utav sandsten och så där, var ju också bra brynstenar.
Int: Jaha.
MI: Det strök de liarna med när de blev slöa för då blev de vassa.
Int: Jaa.
MI: Då gick den.
Int: Ja.
MI: Till och med jag gjorde en då när jag var i Lundvik (ett torp), gjorde jag… fick jag tag i en sten jag gjorde en brynsten åt mig då som jag har än i dag.
Int: Mm.
MI: Första året nittonhundrafem… nittonhundrasex gjorde jag den.
Int: Jaha.
MI: Och den har jag… och jag är bjuden femtio kronor för den nu.
Int: Jasså.
MI: Jag tar inte det för den.
Int: Nä.
MI: För jag vet inte om det var skoj eller ej, det vet jag inte men tjugofem det var allvar, det bjöd de mig i höstas… fjol sommar för den när de fick prova den.
Int: Jasså.
MI: För det… det gör detsamma vad de hugger i… i för järn eller järntråd med den så…
Int: Jaa.
MI: kan jag fixa lien.
Int: Jasså.
MI: Eh, jag hjälpte en… en bonde att slå som är uppe i Gruvdalen som heter Rosén. Det var i landsvägsrenarna vid banan, slänterna.
Int: Mm.
MI: Och då sa han… Det var en stolpe som är mellan jordägaren och banvallen där, utav räls nerslagen (för de ska se) var banägorna går efter. Och han (d.v.s. stolpen) var invuxen i gräs och han (d.v.s. bonden) högg i den. Då svarade Rosén åt mig: "Nu August", sa han, "måste jag gå hem och slipa." "Det kan jag då aldrig tro att du behöver.", sa jag. "Får jag se lien?" "Ja, det kan du begripa att det inte går att slå med lien nu. Jag högg om järnet (här)."
Int: Mm.
MI: "Jag vässar lien åt dig (så då) kan du slå sen." Och jag fick tag i lien och jag vässade den, och den blev lika vass…
Int: Jasså.
MI: då som (när) den var nyslipad, och han kunde aldrig begripa hur det gick till att jag kunde vässa den så vass.
Int: Nää.
MI: Så det var att stråna skuttade kring li(orvet)…
Int: Jaha.
MI: bladet.
Int: Jaha.  

Läs mer

Läs mer om våra inspelningar och transkriptioner och de specialtecken och symboler som används:

Om våra inspelningar och transkriptionerPDF (pdf, 179.6 kB)