• Huvudmeny

Västmanland, Munktorps socken

Inspelat 1956
MI: Manlig informant född 1870 (86 år)
Int: Intervjuare

Nattfrierier

Intervjuare och informant betraktar ett gammalt fotografi av gårdens hus och talar om loftet där pigor och drängar låg under sommaren.
Int: va va kallas dä här bon här åppe för
MI: ä dä kallas för låft
Int: jaha
MI: ätte g- ätte gammäLt
Int: jaha
MI: å här ä ôppgången
Int: jaha / hadde dåm inga påhälsningar där då på såmmarn dä va lätt å kåmma åpp (dänna) på
MI: ja
Int: pigena menar ja
MI: jaa jungfruna
Int: ja
MI: joovars dôm hadde (..) främmande på nättra (dôm)
Int: ja / ((skratt)) synndes dä'nte nå äfter dåm var dåm inte kvar på mårnarna äller
MI: joovars ja träffa på dôm jag vi (för) (..) vi hadde slöjdbona här inunder
Int: jaa
MI: å där stog jag ôm môrnana å kngacka å pinna härvar
Int: ja
MI: dåm kunne ju vara kvar ända te däss
Int: jaså
MI: ja ropa åt en å sa åt'n att han skulle (..) få lôv å vara (..) hyggLi å inte kåmma för var natt för ju piga va så trött så
Int: hon årka'nte jöra nå då
MI: nähä ((skratt))
Int: nä / män dä dä va en hunn dänna va inte han arj på dåm då
MI: jaa dä vet ja'nt ôm ja vill taLa ôm / ((skratt)) njââ han hunn va'nte arj på dôm / fLeckuna (---)
Int: näj män på ((harkling)) på dåm såm kåmm på nättena
MI: jaa / dôm tysta fôlle ner'en / jaa dôm va kvar / en där pôjken sôm stackars pôjken sôm sprang ner han (..) han på gåLn han kåmm inte nå u[r] fLäcken han
Int: höll hunn'en kvar
MI: på môrån / når når han skull iväg
Int: ja
MI: ha(r)'nte ja (..) jag låg i en byggnad breve (..) mitt imot mitt imot dän där
Int: ja
MI: å då feck ja höra att hunn själlde / å då stog han ikring pôjken (..) å bar(a) smuffa ikull'en (---)
Int: han rörde'n int häller
MI: nähäj han rörde'n int
Int: nääj
MI: fas(t) ba(r)a ja ropa åt åt hunn då (..) då va då va han snäll
Int: jaa

Översättning

Int: Vad… Vad kallas det här, boden här uppe för?
MI: Det kallas för loft…
Int: Jaha.
MI: efter… förr i tiden.
Int. Jaha.
MI: Och här är uppgången.
Int: Jaha. Hade de inga påhälsningar där då på sommaren, det var lätt att komma upp där på…
MI: Ja.
Int. pigorna menar jag?
MI: Ja, jungfrurna?
Int: Ja.
MI: Jo vars, de hade främmande på nätterna de.
Int: Ja. Syntes det inte något efter dem, var de inte kvar på mornarna eller…?
MI: Jo vars, jag träffade på dem jag, vi… för vi hade slöjdboden här inunder.
Int: Ja.
MI: Och där stod jag om mornarna och tillverkade räfsor.
Int: Ja.
MI: De kunde ju vara kvar ända till dess.
Int: Jaså.
MI: Jag ropade åt en och sa åt honom att han skulle få lov att vara hygglig och inte komma var natt, för ju-… pigan var så trött så.
Int: Hon orkade inte göra något då?
MI: Nähä.
Int: Nä. Men det… det var en hund där, var inte han arg på dem då?
MI: Ja, det vet jag inte om jag vill tala om. Nja, han… hunden var inte arg på dem. Flickorna…
Int: Nej, men på… på dem som kom på nätterna?
MI: Ja, de tystade väl ner den. Ja, de var kvar. Den där pojken som… stackars pojken som sprang ner han… han på gården, han kom inte alls ur fläcken han.
Int: Höll hunden honom kvar?
MI: På morgonen när… när han skulle iväg.
Int: Ja.
MI: Har inte jag… Jag låg i en byggnad bredvid mitt emot… mitt emot den där.
Int: Ja.
MI: Och då fick jag höra att hunden skällde, och då stod han kring pojken, och bara knuffade omkull honom (---).
Int: Han rörde honom inte heller?
MI: Nej, han rörde honom inte.
Int: Nej.
MI: Fast bara jag ropade åt… åt hunden, då var… då var han snäll.

Läs mer

Läs mer om våra inspelningar och transkriptioner och de specialtecken och symboler som används:

Om våra inspelningar och transkriptionerPDF (pdf, 179.6 kB)