• Huvudmeny

Emigrationen till Amerika

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika. Runt 1,2 miljoner av dem kom från Sverige.

Fartyget Aristo tog utvandrarna från hamnen i Göteborg till engelska Hull. Bilden är från hamnen i Göteborg runt förra sekelskiftet. Foto: Västergötlands museum (CC BY-NC-ND)

Historiens största folkvandring

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika, något som har kallats historiens största folkvandring. Den tidiga utvandringen till Amerika på 1800-talet utgick från nordvästra Europa, framför allt från England, Irland och Tyskland. Efter sekelskiftet 1900 var det istället från södra och östra Europa som de flesta utvandrarna kom.

Irland var det land som förlorade flest invånare till Amerika – mellan åren 1845 och 1911 sjönk Irlands befolkning från 8,3 miljoner till 4,4 miljoner. Den näst högsta emigrationen i förhållande till folkmängden hade Norge, därefter Storbritannien och på fjärde plats Sverige.

1,2 miljoner svenskar emigrerade

Den europeiska massutvandringen till Amerika inleddes på 1820-talet, men i Sverige var det först på mitten av 1850-talet som den samlade utvandringen tog fart. Nödåren på slutet av 1860-talet ledde till en större flyttvåg och utvandringen kulminerade på 1880-talet. 1900-talets utflyttning koncentrerade sig till de första åren efter sekelskiftet och året 1923.

Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen. Bland de tidiga utvandrarna fanns mest familjer som reste tillsammans med tjänstefolk och släktingar. Med tiden ökade andelen ensamresande. Till att börja med var det mest män som utvandrade, men andelen kvinnor ökade successivt och under den senare delen av emigrationen var det periodvis mest kvinnor som utvandrade.

Emigranten Olof Olsson från Nerikes Kil med familj i Rush City, Minnesota, år 1887. Foto: Nordiska museet

Orsaker till emigrationen

Flera faktorer möjliggjorde en svensk och europeisk massemigration till Amerika på 1800-talet. En viktig förutsättning var ångmaskinens genombrott, ångfartygen gjorde resan över Atlanten effektivare, bekvämare och billigare. Under 1800-talet fick också liberalismen sitt genombrott, och liberala idéer om ekonomi, politik och den enskilda människans frihet gjorde att de europeiska länderna i allt högre grad började tillåta emigration.

Ekonomiska motiv

För de enskilda utvandrarna i Sverige såväl som i Europa var motiven främst ekonomiska. De olika emigrationstopparna från mitten av 1800-talet fram till 1930 gick hand i hand med konjunkturen – när det var dåliga tider i Sverige ökade utvandringen.

Mot slutet av 1860-talet drabbades Sverige av flera missväxtår som i kombination med en snabb befolkningsökning och konkurrens om arbetstillfällen och jord satte fart på emigrationen. År 1862 stiftades de amerikanska homesteadlagarna (Homestead Act) och de fick betydelse för den tidiga utvandringen. Lagarna, som stiftades för att stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark, innebar att det var god tillgång på billig jord i Amerika samtidigt som det på många håll var brist på jord i Sverige. Från amerikanskt håll välkomnades och underlättades invandringen, de olika staterna sökte fler invånare och industrierna sökte arbetskraft.

Hos utvandrarna fanns också andra motiv än de rent ekonomiska, till exempel religiös frihet och ökad jämlikhet. Många reste också för äventyret och resan i sig eller för drömmen om ett annat slags liv.

"Sju smålänningar i Montana" fotograferade på 1880-talet. Foto: Nordiska museet

Emigrationsutredningen

Runt sekelskiftet växte oron för den stora utvandringen från Sverige, och år 1907 tillsatte riksdagen Emigrationsutredningen som pågick till år 1913. Resultatet blev ett 900 sidor långt betänkande som idag finns digitaliserat och sökbart via Göteborgs universitets elektroniska arkivlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Han ansåg sig icke ha möjligheter att förbättra sin ekonomiska ställning hemma

I Emigrationsutredningens bilaga 7, Utvandrarnas egna uppgifterPDF (pdf, 73.1 MB), har hundratals svenska utvandrare intervjuats. I texterna är drömmen om ett bättre liv och mer pengar ett återkommande motiv till flytten. Här är några röster från utredningen:

  • Hade de kunnat få jord i Jämtland, så hade de aldrig rest, förklarade G., men jorden sårdt åt oatt så hc var så dyr — 100 kr. tunnlandet för jord som var allt annat än bördig och så kommo dyra skatter till. (62-årig man från Jämtland)
  • Det hade varit A:s mening att stanna i Sverige, men hon hade funnit lefnadsförhållandena så dyra och kvinnoarbetet så lågt betaldt, att det hade varit omöjligt. (25-årig kvinna från Stockholm)
  • Han hade emigrerat, emedan han ansåg sig icke ha möjligheter att förbättra sin ekonomiska ställning hemma och skaffa sig en bättre framtid. (20-årig man från Stockholm)
  • Vanligen hade hon ej så mycket tid, att hon kunde laga sina kläder. »Vi flickor fara till Amerika», sade hon, »därför att vår arbetstid är så ohyggligt lång och vår lön så knapp i förhållande till hvad allting kostar, och så ha vi inget anseende — en piga är int’ exmerad för nå’et.» (18-årig kvinna från Värmland)
  • O. hade ej vågat köpa bolagsjord, och annan jord fanns ej att få som dugde att bruka, och därför beslöt han sig för att emigrera. (33-årig man från Västernorrland)

Migrationsordlista


Migration

Samlingsbegrepp för människors flyttning över olika avstånd (från latinets migraʹtio ’vandring’, ’flyttning’, av miʹgro’vandra’, ’flytta’)

Emigration
Utvandring från ett land till ett annat.

Immigration
Varaktig invandring till ett land från ett annat.

Intern migration
Inrikes migration.

Extern migration
Migration mellan länder.

Cirkulär migration
Intern migration inom ett begränsat område, t. ex. mellan gårdar eller grannbyar.

Effektiv migration
Intern migration på längre distanser, t. ex. till industriorter och städer.

Källa: Nationalencyklopedin

Nya Sverige

1800-talets utvandrare var inte de första svenskarna som bosatte sig i Amerika. 1638–1655 hade Sverige en koloni, Nya Sverige (New Sweden, Nova Suecia), vid Delawarefloden i Nordamerika.

År 1637 startades ett handelskompani på hälften svenskt och hälften nederländskt kapital. Året därpå anlände två svenska skepp till Delawarebukten där befälhavaren Peter Minuit köpte jord och anlade Fort Christina vid nuvarande Wilmington. Kolonin växte under 1640-talet, men relationerna till de nederländska och engelska kolonierna var spända. I en stor svensk expedition år 1654 köptes ännu mer mark och kolonin blomstrade en kort period innan först nederländarna och senare engelsmännen erövrade området.

De svenska kolonisterna på plats i Nya Sverige var förhållandevis få, som mest några hundra invånare med svenskt ursprung bodde i området.

Kartskiss publicerad i Nordisk familjebok 1914. Klicka för att se i större format.

Källor och lästips

Litteratur

Utvandringen till Amerika, del 1–3 (2014–2015). Författare: Lennart Pehrson

Länkar

Nationalencyklopedin: Emigrationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Nya Sverigelänk till annan webbplats

Statistiska Centralbyrån: Massutvandring till Amerika slag mot befolkningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Emigrationsutredningen 1907–1914länk till annan webbplats

>>Fler lästips

Uppdaterad 17 december 2017