• Huvudmeny

Presentationer

Här finns presentationerna från det nordiska språkmötet.

Till programmet

Olle Josephson:

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen

Det finns åtminstone tre nödvändiga förutsättningar för en språkgemenskap: språklig interaktion mellan medlemmarna, ömsesidig språkförståelse samt den så kallade symboliska integrationen, det viss säga gemensam språksyn och språkpolitik. Dessa förutsättningar är ojämnt fördelade över Nordens länder. Deklarationen kan sägas vara ett försök att i ett samhälle präglat av mångspråkighet och internationalisering utforma en språkpolitik som tar hänsyn till alla tre faktorerna.

Olle Josephson är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. 2000-2009 var han chef för Svenska språknämnden och Språkrådet och deltog bland annat i arbetet med språkdeklarationen.

Olle Josephsons presentationPDF (pdf, 546.5 kB)

Sten Palmgren:

Språkkonventionen och dess förhållande till språkdeklarationen

Den nordiska språkkonventionen handlar om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheterna. Konventionen har alltså ett annat syfte än språkdeklarationen, som handlar om ökad nordisk språkförståelse. Det finns ändå en länk mellan konventionen och deklarationen: Myndigheternas förmåga att uppfylla konventionens krav ökar avsevärt ju bättre kunskap de har i och om de nordiska språken.  I mitt anförande kommer jag att beskriva konventionens huvudsakliga innehåll och några tolkningsfrågor som har varit aktuella. Dessutom berättar jag om försöken att omarbeta konventionen och de svårigheter som har uppstått på vägen.

Sten Palmgren är jur.lic. och ordf. för Svenska språknämnden i Finland. Han har varit anställd vid Justitieministeriet i Finland och har bl.a. arbetat med försök att utarbeta en moderniserad nordisk språkkonvention. Han är Finlands representant i Gränshinderrådet.

Sten Palmgrens presentationPDF (pdf, 247.6 kB)

Torbjørg Breivik:

Läget i de nordiska länderna ­– språkpolitiska mål, planer och lagar

Torbjørg Breivik gir en oversikt over hvilke nordiske land som har språklover, handlingsplaner og språkpolitiske dokumenter.  Noen land har flere lover som berører språklige rettigheter (Finland f.eks.), mens andre ikke har noen språklov, men har en politisk bestemt språkpolitikk (Norge f.eks.). De fleste nordiske land har språkpolitiske dokumenter som kan være godkjente/vedtatte på ulike nivå som departement (ministerium), nasjonalforsamling eller kanskje bare arbeidsdokument for gjeldende språknemnd.

Torbjørg Breivik er seniorrådgiver på Språkrådet i Norge.

Torbjørg Breiviks presentationPDF (pdf, 392.7 kB)

Bodil Aurstad:

Oppfølgningen av språkdeklarasjonen

’Deklarasjon om nordisk språkpolitikk’ (Språkdeklarasjonen) ble undertegnet av de nordiske utdanningsministrene i 2006. Embetsmannskomiteen for utdanning og forskning (EK-U) i Nordisk ministerråd stadfestet i 2008 at ansvaret for oppfølgningen av Språkdeklarasjonen er nasjonalt. Fra 2009 har landene redegjort for Nordisk råd om status for den nasjonale oppfølgningen av deklarasjonen. EK-U har besluttet at det fra 2014 i høyere grad skal identifiseres hvorvidt tiltak på språkområdet kan understøtte nasjonale innsatser i oppfølgningen av Språkdeklarasjonen.

Bodil Aurstad er seniorrådgiver på Nordisk ministerråds sekretariat, avdeling for utdanning og forskning

Bodil Aurstads presentationPDF (pdf, 449.3 kB)

Jørn Lund:

Nordisk sprogforståelse uden for laboratorierne. Hvor lykkes det i praksis, og hvor lykkes det ikke?

Efter en kort redegørelse for nogle af de tidligere undersøgelser af nordiak sprogforståelse vil Jørn Lund fremsætte nogle forslag til, hvordan en eventuel ny række undersøgelser kunne tilrettelægges.

Jørn Lund är professor i dansk sprog og formand for Dansk Sprognævn

Jørn Lunds presentationPDF (pdf, 311.2 kB)

Lis Madsen:

Sprogpiloterne – erfaringer fra arbejde med nordisk sprogforståelse på feltet

Det er i grundskolen, at internordisk sprogforståelse grundlægges. Derfor er undervisning i nordiske sprog og nordisk kultur afgørende for de kommende generationers sprogforståelse. Nordiske sprogpiloter har eksisteret siden 2007. Projektets vigtigste formål er at arrangere intensive kurser for nordiske lærere i undervisning i nordiske sprog som nabosprog og fremmedsprog. Erfaringerne fra dette projekt sammenfattes i oplægget.

Lis Madsens presentationPDF (pdf, 1.3 MB)

Sylvana Sofkova Hashemi och Helén Stålarm:

Nordisk samverkan på schemat! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten

I projektet Gränsöverskridande Nordisk Undervisning (GNU) bedriver lärare, elever och forskare ett brukardrivet utvecklingsarbete med fokus på grannspråksundervisning. Under föredraget visar vi exempel på hur möten i undervisningen med stöd av digital teknik skapar en autentisk kontext. Till skillnad från undervisning som är baserad på mer konstruerade uppgifter ger detta möjlighet till utveckling av språklig och kulturell identitet, delat och reflekterande lärande och inte minst lusten att lära.

Sylvana Sofkova Hashemi är docent i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en bakgrund i språkteknologi och allmän språkvetenskap.

Helén Stålarm är leg. lärare för årskurs 1-7 och arbetar på Glasbergsskolan, Mölndal.

Sylvana Sofkova Hashemis och Helén Stålarms presentationPDF (pdf, 2.7 MB)

Fred Dervin:

Learning Spaces for Inclusion and Social Justice – framgångsberättelser från fyra nordiska länder

Det finns en diskrepans mellan verkligheten i många skolor och de värderingar om demokrati, social rättvisa och integration som uttrycks i utbildningspolitiska dokument i de nordiska länderna. Att elever med invandrarbakgrund marginaliseras är ett faktum, men det går samtidigt att se exempel på elever och skolor som lyckas väl, tvärtemot vad som kunde förväntas. I det samnordiska forskningsprojektet Learning spaces for social justice undersöker vi sådana goda exempel utifrån uppgifter från lärare, rektorer och föräldrar och observationer i skolorna. Resultaten ger ett viktigt bidrag till beslut om utbildningspolitik, skolreformer och lärarutbildning i Norden.

Fred Dervin is Professor of Multicultural Education at the University of Helsinki (Finland). Dervin also holds several professorships in Canada, Luxembourg and Malaysia. In May 2014 he was appointed Distinguished Professor at Baoji University of Arts and Sciences (China). Prof. Dervin specializes in intercultural education, the sociology of multiculturalism and student and academic mobility. 


Ulla Börestam:

Inledning till paneldiskussion: Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden?


Ulla Börestam
är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, och har länge forskat om internordisk kommunikation i olika former.

Ulla Börestams presentationPDF (pdf, 462.8 kB)

Birgitta Agazzi:

Språksamarbetet sedan 1978

Birgitta Agazzi presenterar den historik, som hon, Catharina Grünbaum, Rikke Hauge och Mikael Reuter har skrivit över det nordiska språksamarbetet i Nordiska ministerrådets hägn från 1978, då Nordiska språksamarbetet grundades, till den senaste omorganiseringen 2013. I historiken jämförs och bedöms de olika organisationsformerna.

Birgitta Agazzi (tidigare Lindgren) var språkvårdare vid Svenska språknämnden 1974–2006, därefter vid Språkrådet 2006–2012 till sin pensionering.

Guldtavlorna i gräset

StödpapperPDF (pdf, 86.6 kB)

Birgitta Agazzis presentationPDF (pdf, 495.4 kB)

Frans Gregersen:

Hvor parallelt!?

Der er blevet arbejdet med parallelsproglighed som begreb og som praksis siden sprogdeklarationen. I foredraget gør jeg sta    tus over arbejdet i et nordisk netværk som specielt har set på udviklingen inden for universiteternes virksomhed, dvs. forskning, undervisning og administration. Netværket har produceret bogen Hvor parallelt, som udkommer i løbet af foråret 2014 og gerne skulle give et samlet overblik over feltet.

Frans Gregersen er professor i dansk sprog ved Københavns Universitet og leder af Danmarks Grundforskningsfonds Sprogforandringscenter 2005-2015. Han har været formand for Nordens Sprogråd (i 2005) og var med i den gruppe som skrev det første udkast til Den nordiske sprogpolitiske deklaration. I øjeblikket er han personligt udpeget medlem af Dansk Sprognævns repræsentantskab og medlem af bestyrelsen for Dansk Sprognævn.

Frans Gregersens presentationPDF (pdf, 395.3 kB)

Pirkko Nuolijärvi:

Parallellspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen

I föredraget diskuteras parallellspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen ur tre synvinklar: hur stöder Finland det nordiska samarbetet för att sköta om svenskans närvaro i utbildningen, hur har finländare en möjlighet att lära sig s.k. internationella språk och hur kan alla finländare med olika modersmål lära sig sitt eget språk och finska respektive svenska.

Pirkko Nuolijärvi är professor och direktör för Institutet för de inhemska språken i Helsingfors.


Trond Trosterud:

Språklig infrastruktur för samiska och andra nationella minoritetsspråk

Föredraget dryftar hur samerna och de nationella minoriteterna kan skapa en användbar språklig infrastruktur för samiska och andra nationella minoritetsspråk med hänvisning till den nordiska språkdeklarationen. En central poäng är att vi behöver säkra att åtgärderna faktisk ger användbara resultat, och inte förblir på symbolnivån.

Trond Trosterud är professor i samisk språkteknologi på Universitetet i Tromsø

Trond Trosteruds presentationPDF (pdf, 4.7 MB)

Kaisa Alanne:

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen – i dag och i framtiden?

De nordiska teckenspråken har länge hört till den nordiska språkreserven. Teckenspråken har även lagstadgade ställningar i ländernas lagstiftning. I sin föreläsning kommer Kaisa Alanne att presentera Dövas Nordiska Råds synpunkt på förhållandet mellan de nordiska teckenspråken och den Nordiska språkkonventionen.

Kaisa Alanne (FM) är utvecklingsdirektör på Finlands Dövas Förbund i över 23 år. Hennes avdelning ansvarar till exempel för intressebevakning, inklusive människorätts- och språkfrågor. Alannes tidigare förtroendeuppdrag innefattar bl.a. viceordförande för Kyrkohandbokens översättningsarbetsgrupp och ordförande för teckenspråksnämnden vid Forskningscentralen för de inhemska språken. För tillfället sitter hon som permanent sakkunnig i Delegationen för språkärenden (anknuten till justitieministeriet) och i Dövas världsförbunds styrelse.  

Kaisa Alannes presentationPDF (pdf, 895 kB)

Lena Ekberg:

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen

I mitt föredrag gör jag en kritisk läsning av språkdeklarationen med avseende på ett flerspråkighetsperspektiv. Jag diskuterar vilka antaganden och föreställningar om språk och språkanvändning som kommer till uttryck genom de begrepp och formuleringar som används – och hur väl dessa föreställningar svarar mot den kunskap vi har om vad språk är och hur kommunikation fungerar i situationer av språkkontakt. Frågan är vilken plats flerspråkigheten och andraspråkstalarna har i den nordiska språkgemenskapen?

Lena Ekberg är professor i nordiska språk vid Lunds universitet. Sedan 2013 är hon gästprofessor vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Lena Ekbergs presentationPDF (pdf, 203.6 kB)

Olle Josephson:

Inledning till paneldiskussion: Hur gör vi för att realisera språkdeklarationens intentioner och idén om Norden som språklig föregångsregion?


Olle Josephson
är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. 2000-2009 var han chef för Svenska språknämnden och Språkrådet och deltog bland annat i arbetet med språkdeklarationen.


Uppdaterad 12 september 2014