• Huvudmeny

Språkrådsdagen 2013

Torsdagen den 2 maj var det dags för Språkrådets årliga konferens, Språkrådsdagen, med intressanta föredrag och högtidlig prisutdeln­ing. Årets tema var tillgänglighet, översättning och tolkning.

Alla dagens föredrag finns samlade hos hos URlänk till annan webbplats.

Moderator var Nedjma Chaouche Liljedahl.

Prisutdelning

Tre stora språkvårdspriser delades ut:

Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige tilldelades i år Josette Bushell-Mingo, konstnärlig ledare på Riksteatern och knuten till den teckenspråkiga ensemblen Tyst Teater. Josette fick priset för att hon genom sin nyfikenhet och sitt nytänkande gett det svenska teckenspråket helt nya dimensioner. Prisutdelare var kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning tilldelades i år Per Ledin, professor på Örebro universitet, för hans arbete inom textforskning. Prisutdelare var professor Olle Josehpson.

Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk gick i år till Åklagarmyndigheten för ett välorganiserat arbete med att utforma klara och tydliga gärningsbeskrivningar. Priset togs emot av Jenny Ahlner Wetterqvist, Kristian Agneklev och Lennart Guné. Prisutdelare var kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Läs Lena Adelsohn Liljeroths tal på Regeringens webbplats.länk till annan webbplats

Föreläsningar

Här följer sammanfattningar av dagens föreläsningar.

Minoritetsspråk i sociala medier

Anna Antonsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet

Anna Antonsson har kartlagt förekomsten av andra språk än svenska i offentliga institutioners verksamhet i sociala medier. En undersökning som Anna gjorde 2012 visar att nationella minoritetsspråk och invandrarspråk sällan förekommer i svenska offentliga institutioners kommunikation i sociala medier. Även bland förvaltningskommunerna och centrala myndigheter förekommer andra språk än svenska mycket sparsamt. Svenskan är det självklara, och enda, språket när myndigheterna blir sociala på nätet; bara i undantagsfall använder man andra språk, främst då engelska. Public service-företagen är dock ett undantag; såväl SR som SVT har verksamhet i sociala medier på fyra av fem nationella minoritetsspråk och några av de större invandrarspråken.

Majoriteten av de institutioner som ingår i undersökningen har inte reflekterat över sitt språkval; endast en tredjedel säger sig ha gjort det. Över hälften säger sig dock se ett syfte med att kommunicera även på andra språk än svenska. Det tyder på en medvetenhet om att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och att det bör återspeglas när myndigheterna tar steget ut i de sociala medierna. Att majoriteten uteslutande använder svenska kan bero dels på resursbrist, dels på att verksamheten i sociala medier ännu är på försöksstadiet.

Kontakt genom tolk

Cecilia Wadensjö, professor med inriktning på tolkning och översättning, Stockholms universitet

Cecilia Wadensjö har studerat myndighetskontakter med hjälp av tolk. Hon talade om några specifika svårigheter och möjligheter med tolkade samtal – en praktik som hon liknade vid ett kommunikativt pas de trois, eftersom det är tre parter i samtalet.

Den enskildes rätt att bli hörd och få information i möten med myndigheter är skyddad i svensk lag. För att kunna garantera vård, social service och rättsskipning på lika villkor för alla måste tre viktiga behov tillgodoses. Det ena är att det måste finnas utbildade tolkar som kan utföra ett kvalificerat arbete. Det andra är att dessa personer anlitas när de behövs. Det tredje är att myndighetspersoner inom olika samhällssektorer har grundläggande kunskap om vad kommunikation via tolk kräver av deltagarna för att fungera.

Terminologiarbete på minoritetsspråk

Paula Ehrnebo, fil.dr, tidigare vicedirektör för Språkrådet

Paula Ehrnebo tog upp varför terminologiarbete på minoritetsspråk behövs, och vad man i det sammanhanget menar med begreppet term. Hon redogjorde även för terminologiarbete på finska.

Alla som bor i Sverige har rätt att använda och utveckla sitt modersmål. Om det ska vara möjligt måste det finnas användbara benämningar på begrepp som beskriver det svenska samhället. Därför behövs terminologiarbete.

Ett systematiskt terminologiarbete på finska i Sverige har pågått sedan 1975. Trots att det finns stora likheter mellan Sverige och Finland måste finskspråkiga motsvarigheter till vissa svenska samhällsord skapas i Sverige. I det arbetet ska man tillämpa samma principer som i terminologiarbete i övrigt. Motsvarigheten ska vara entydig, ändamålsenlig och språkligt korrekt. Synonymer ska undvikas, även om viss variation alltid finns.

Kontinuerligt och systematiskt terminologiarbete är viktigt både för de nationella minoritetsspråkens och för de andra minoritetsspråkens framtida utveckling och bevarande. Det är en språkpolitisk utmaning för det allmänna, men även för språkbrukare.

Riktlinjer för flerspråkig webbtillgänglighet och metoder för uppföljning

Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet

Rickard Domeij berättade om de riktlinjer Språkrådet tagit fram och hur de tänker undersöka den flerspråkiga tillgängligheten på myndigheternas webbplatser.

Sedan några år tillbaka finns språkpolitiska mål och lagar som stöd för flerspråkigheten i Sverige. Men hur tillgängliga är i praktiken myndigheters webbplatser i ett flerspråkigt perspektiv?

Ansvaret för uppföljningen av språklagen ligger på Språkrådet. Som en del i det arbetet har Språkrådet undersökt språksituationen på internet i Sverige och utarbetat en vägledning med praktiska råd till myndigheter och andra organisationer om hur de kan arbeta med flerspråkig webbinformation. Nu ska man ta fram metoder för att undersöka den flerspråkiga tillgängligheten på myndigheters webbplatser med utgångspunkt i språklagen och vägledningen.

Översättning av offentliga texter - processarbete och teamwork

Lieselott Nordman, fil.dr, Finska, finsk-ugriska och nordiska institutionen/Nordiska språk och Svensk översättning
Helsingfors universitet

Ett utmärkande drag för översättning av offentliga texter är att de ofta genomgår en omfattande översättningsprocess med flera personer och flera institutioner som är delaktiga i processen. Översättningsprocesserna omfattar stegvis bearbetning, samarbete, återkoppling och respons.

Lieselott Nordman diskuterade processer och samarbete vid översättning av offentliga texter. Hon tangerade även återkoppling och respons, och vilken betydelse det har för individen och gruppen. 

Hon utgick dels från sin doktorsavhandling om lagöversättningsprocessen i Finland (2009), dels utifrån ett enkätmaterial som samlades in vid Svenska litteratursällskapet i Finland år 2012 och som besvarades av översättare i Finland och Sverige.

Lieselott gav exempel på översättningsprocesser inom EU och översättningspraktiker på kommuners webbsidor i Sverige. De senare är en direkt motpol till den omfattande översättningsprocessen vid till exempel lagöversättning, då många svenska kommuner erbjuder översättning av sina webbsidor med Google Translate.

Hon konstaterade att det inte finns ett sätt att beskriva översättningar, som att ”det här är översättning av offentliga texter”. I stället finns det flera ”så här” och olika typer av översättningsprocesser.

Om att översätta det ovanliga: utmaningar och strategier i arbetet med Marlene van Niekerk och Junot Díaz

Niclas Hval, översättare

Niclas Hvals föredrag tog sin utgångspunkt i två läsarreaktioner: Varför finns det oöversatta ord i Marlene van Niekerks Agaat som förklaras i en ordlista längst bak? Och varför dyker Victor Rydberg och Alice Tegnér upp i Sydafrika?

Dessutom gav Niclas exempel på vinster och förluster när man översätter en översättning, och vad som egentligen krävs för att en sådan text inte ska urarta i antingen en långrandig variant på viskleken, där orden förvrängs alltmer för varje led, eller i ett menlöst försvenskat mos med väldigt bra flyt.

Vid sidan av Niekerk fick vi exempel på hur man bör, eller i alla fall kan, hantera främmande element i Junot Díaz författarskap, en författare som är känd för att blanda engelska och spanska med flera rågade mått science fiction-nörderi.

Till sist diskuterade Niclas frågan när man som översättare egentligen bör kontakta sin författare, och om man ska lyssna på dem eller inte om man inte gillar vad de säger.

Alla dagens föredrag finns samlade hos hos URlänk till annan webbplats.


Uppdaterad 19 februari 2016

Se föredragen

Alla föreläsningarna från Språkrådsdagen finns samlade hos UR.

UR Samtiden -
Språkrådsdagen 2013länk till annan webbplats