• Huvudmeny

Föreläsningar

Under Språkrådsdagen 2014 hölls flera föreläsningar på temat maktens språk och språkets makt. Här hittar du sammanfattningar av de olika föredragen.

Vem eller vad är det som bestämmer vilka språk som finns?

Föreläsare: Östen Dahl, professor, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

Vad är ett språk? Och vad är det egentligen för skillnad på språk och dialekter? Med de frågorna inledde Östen Dahl sin föreläsning.

Dessa frågor är inte lätta att besvara - det finns inga språkvetenskapliga kriterier för vad som är ett språk och vad som skiljer ett språk från en dialekt. Här kommer makten in - vad som bestämmer om vi kallar något ”språk” eller inte beror inte så mycket på objektiva språkliga faktorer utan på hur vi uppfattar dess funktion i samhället. Språk kan därför sägas vara sociala konstruktioner.

Läs mer

Presentation: Vem eller vad är det som bestämmer vilka språk som finns?PDF (pdf, 1.4 MB)

Vi måste höja våra röster för att höras! Om feminister och språk

Föreläsare: Lena Lind Palicki, språkvårdare, Språkrådet och Karin Milles, docent, Södertörns högskola

I ett projekt om feminister och språk har Lena Lind Palicki och Karin Milles tittat på hur kvinnorörelsen använt språket för att driva sin politik och på vilka sätt det satt avtryck i språket.

När kvinnor i början av 1900-talet formerade sig för att kräva rösträtt, var språket ett viktigt redskap. Kvinnorna i kvinnorörelsen började strategiskt använda det offentliga språket i alla dess former för att få igenom sina krav. Information och argumentation spreds genom tidskrifter, talarstolar och rösträttsföreningar.

Feminismens andra våg på 70-talet handlade om att ifrågasätta strukturer. Detta gällde även språket. I Sverige hade kvinnorörelsen inte så stort fokus på språkfrågor, men internationellt fanns det stort intresse för frågor om språk och kön.

Kvinnorörelsens tredje våg på 90-talet, "mediefeminismen", beskrivs som mer individualistisk och ifrågasättande om kvinnor som grupp. Kvinnor hittar nya arenor där man får bestämma över sitt eget språk och egna distributionskanaler. Internet ledde till en demokratisering av språket.

Läs mer

Presentation: Vi måste höja våra röster för att hörasPDF (pdf, 3.2 MB)

Makten och människan – asymmetrier och strategier i samtal mellan medborgare och myndighet

Föreläsare: Susanna Karlsson, språkvårdare, Språkrådet

Susanna Karlsson pratade om hur telefonsamtal där medborgaren möter myndigheter kan se ut. Hon fokuserade på de asymmetrier som finns i relationen mellan myndigheten och den enskilde i form av kunskap, informationstillgång, utsatthet, vana vid situationen med mera. Kort sagt kan ett samtal till en myndighet vara en väldigt utsatt situation för den enskilde.

Att samtal till myndigheter, organisationer och företag skiljer sig från vardagliga samtal kan vara en ytterligare svårighet, eftersom de två samtalsdeltagarna kan ha olika förväntningar på vad som bör hända i samtalet. En fråga som ställs till någon som ligger efter med en inbetalning är inte samma sak som en fråga som ställs till en god vän, även om ämnet skulle vara detsamma.

Genom att studera samtal till myndigheter kan man få syn på de ojämlikheter som finns mellan handläggare och kund. En del av de asymmetrier man får syn på kan kanske åtgärdas, till exempel genom information och utbildning. 

Läs mer

Presentation: Makten och människanPDF (pdf, 275.5 kB)

Minoritetspolitikens vakthundar – med uppdrag att dissekera maktens språk

Föreläsare: Niki Bergman, journalist, Sisuradio, Sveriges Radio

Niki Bergman har som reporter följt den svenska minoritetspolitiken i drygt tio år och särskilt intresserat sig för Europarådets uppföljning av hur Sverige följer språkstadgan. Hon lyfte fram exempel från reporterarbetet på språkförbistringar som bygger på felöversättningar, felsägningar och missförstånd samt till exempel hur svårt det är att verkställa en svensk minoritetspolitik när olika lagar står i konflikt med varandra.

En fråga som Niki Bergman följt genom åren är kravet på förkunskaper för att få modersmålsundervisning i skolan, ett krav som regeringen nu vill ta bort. Men innan det går att genomföra måste skollagen ändras och någon definiera hur man bestämmer eller mäter en persons modersmål.

Läs mer

Presentation: Minoritetspolitikens vakthundar - med uppdrag att dissekera maktens språkPDF (pdf, 631.1 kB)

Varför krånglar makten till språket och vad får det för effekter?

Föreläsare: Fredrik Bohlin, rådman, Hässelholms tingsrätt

Myndighetstexter och klarspråk är i grund och botten en demokratifråga. Om domar och beslut är så krångligt skrivna att budskapet inte når ut går det att bestämma vad som helst – ingen kan protestera.

Rådmannen Fredrik Bohlin berättade att jurister fortfarande tenderar att skapa ett maktspråk som hindrar förståelse. Jurister lär sig att skriva genom att härma varandra och det får konsekvensen att språket inte utvecklas och att mottagarperspektivet hamnar i skymundan.

För att språket ska bli mer begripligt krävs förändringar både på myndighetsnivå och på individnivå. Myndigheten behöver arbeta långsiktigt med att ta fram rekommendationer och undersöka hur texterna uppfattas av mottagarna. Den enskilde skribenten  behöver få motivation och kunskap för att skriva klarspråk och mod att bryta med djupt rotade språkliga traditioner.

Läs mer

Presentation: Varför krånglar makten till språket och vad får det för konsekvenser?PDF (pdf, 1.3 MB)

Språket, om lyssnarna får bestämma

Föreläsare: Ylva Byrman, doktorand, Göteborgs universitet och Anna Lena Ringarp, journalist

Samtal med Anna Lena Ringarp, tidigare programledare på radioprogrammet Språket och Ylva Burman, doktorand i nordiska språk och en av språkexperterna i programmet.

Läs mer

Sveriges Radio: Språketlänk till annan webbplats

Uppdaterad 03 mars 2016