• Huvudmeny

Föreläsningar

Ann-Helén Laestadius.

Ann-Helén Laestadius pratade om språk och identitet.

Under Språkrådsdagen 2015 hölls flera föreläsningar på temat inkluderande språk. Här hittar du sammanfattningar av de olika föredragen.

Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter och hur vi blir sorterade

Föreläsare: Mats Landqvist, Södertörns högskola

Mats Landqvist berättade om hur vi använder oss av språket för att kategorisera personer och grupper. Och att kampen mot diskriminering allt mer kommit att handla om människors rätt att definiera sig själva.

Resignifiering och ombenämning var två begrepp som Mats Landqvist tog upp. Resignifiering innebär att negativt laddade ord kan få en positiv eller neutral betydelse. Till exempel används ordet nörd i allt mer positiva sammanhang i dag.

Ombenämning innebär att grupper kan föredra att bli benämnda på ett nytt eller annat sätt.

Presentation: Vad får man kalla varandra?Powerpoint (powerpoint, 326.2 kB)

Ny diskrimineringslag, hur påverkar den din webbplats?

Föreläsare: Per Lannerö, E-delegationen

Webbsidor behöver precis som fysiska miljöer utformas med hänsyn till människors varierande förutsättningar och behov. I fysiska miljöer kan det till exempel innebära att dörrar ska vara breda och trösklar låga så att rullstol, rullator eller barnvagn kan komma fram. Även i digitala miljöer handlar det både om konstruktion och kommunikation. För att uppnå god tillgänglighet behöver både människor och program förstå webbsidorna.

Per Lannerö berättade både om tillgänglighet på webben, om lagstiftning inom området och om verktyg som kan vara användbara för att skapa en inkluderande webbplats. Han berättade även att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering i den nya diskrimineringslagen.

Läs mer

Presentation: Tillgängliga webbplatserPDF (pdf, 2.3 MB)

På väg mot en mer inkluderande ordlista

Föreläsare: Louise Holmer, redaktionen för Svenska Akademiens ordlista

I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) som kom ut i en ny upplaga under våren har många ord som signalerar ett mer inkluderande språkbruk lagts till, och en del starkt nedsättande ord har strukits.

Det könsneutrala pronomenet hen är ett exempel på ett nytt ord som signalerar ett mer inkluderande språkbruk och ordet har på senare år fått stor spridning i flera olika typer av texter. Som parallell till hen har även pronomenet en ökat i användning som alternativ till man

Louise Holmer berättade också att en allmän strävan efter likabehandling i samhället har lett till nyinlagda sammansättningar i SAOL som exempelvis regnbågsfamilj och religionsdialog.

Utan språk ingen – samisk identitet?

Föreläsare: Ann-Helén Laestadius, författare och journalist

Vad innebär det att förlora eller kanske förnekas ett språk?
Ann-Helén Laestadius växte upp med en samisk mamma och en "svensk" pappa. Hennes mamma gick i nomadskola där det var förbjudet att prata samiska och hon valde att inte prata samiska med sina barn.

Ann-Helén Laestadius berättade om hur förlusten av ett språk kan innebära ett utanförskap och en känsla av att förlora sin  identitet. Hon berättade också om att hur hon försöker ta tillbaka samiskan och att hon vill föra vidare språket till sin son.

När inkludering blir exkludering

Föreläsare: Ingela Holmberg, Stockholms universitet

Ingela Holmberg delade med sig av sina tankar utifrån temat "När inkludering blir exkludering".

Hon inledde föreläsningen med att förklara begreppen, döv, hörskelskadad och cochleaimplantat. Hon poängterade att användning av hörapparat eller cochleaimplantat inte innebär att man hör normalt. Man har fortfarande en hörselnedsättning och påverkas av olika aspekter som ljudmiljö, belysning eller antal personer i ett rum.

Ingela Holmström berättade bland annat att antalet cochleaimplantat ökar i Sverige, vilket har lett till att tillgången till svenskt teckenspråk och teckenspråkiga miljöer minskat. Även dövföreningar och annan teckenspråkig verksamhet minskar i omfattning i Sverige.

Samtidigt minskar även specialskolans elevtal medan grundskolan får fler barn med hörselnedsättning. Det är ingen rättighet för hörselskadade barn att få teckenspråksundervisning i till exempel grundskolan, vilket är problematiskt.

Ingela Holmström berättade också om sin avhandling som handlar om barn med cochleaimplantat. Där framgår det att de barnen inte alltid kan delta fullt ut i skolan. De får en hög grad av eget ansvar och den visuella kommunikationen får ofta stå tillbaka.

Presentation:När inkludering blir exkluderingPowerpoint (powerpoint, 1001.1 kB)

Att förklara grammatik så att alla hänger med

Föreläsare: Sara Lövestam, författare och Johanna Prytz, Stockholms universitet

Sara Lövestam, författare till Grejen med verb, samtalade med bokens faktagranskare Johanna Prytz. De pratade om verb och grammatik och berättade om diskussioner de hade under arbetet med boken.

Presentation: Att förklara grammatik så att alla hänger medPowerpoint (powerpoint, 1.2 MB)

Uppdaterad 18 maj 2017