• Huvudmeny

Klarspråkshistoria

Den svenska myndighetsspråkvården har en förhållandevis lång historia. Här följer några milstolpar.

2009: Språklagen
Språklagen träder ikraft 1 juli 2009. I den står att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.

2008: Språklagsutredningen
Den 18 mars 2008 lägger regeringen fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26).

2006: Ny språkmyndighet
Sverige får en ny språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen. Svenska språknämnden byter namn till Språkrådet och blir en del av språkmyndigheten. Klarspråksgruppen i Regeringskansliet läggs ned och ansvaret för klarspråkfrågorna flyttas till Språkrådet. Till stöd för klarspråksarbetet bildas en rådgivande klarspråksnämnd.

2005: Mål för svensk språkpolitik
Den 7 december 2005 antar riksdagen den språkpolitiska propositionen "Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik". Ett av de fyra mål som tas upp berör den offentliga svenskan, som bör vara "vårdad, enkel och begriplig". Propositionen innehåller också konkreta förslag om en förstärkt och samordnad språkvårdsorganisation.

2002–2003: Krav på klara EU-rättsakter
Sverige föreslår konventet att kravet på klara och begripliga EU-rättsakter ska fördragsfästas. EU-språkvården organiseras i Justitiedepartementet.

2002: Mål i mun
Kommittén för svenska språket lägger fram sitt betänkande Mål i mun (SOU 2002:27), som presenterar ett 80-tal förslag om svenskans ställning och användning. Stödet till myndighetsspråkvården föreslås bli utökat.

2001: Rapport om myndighetsspråket
Statskontoret publicerar rapporten "På väg mot ett bättre myndighetsspråk" (2001:18).

2000: Språkfrågor i fokus
Regeringen tillsätter Kommittén för svenska språket och ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera myndighetstexters begriplighet.

2000: Krav på ny skrivkultur
Sverige framför synpunkter på kommissionens reformprogram och begär att reformen också ska innefatta en ny skrivkultur i EU:s institutioner.

1999: Språk och struktur i domar och beslut
Domstolsverket ger ut skriften "Språk och struktur i domar och beslut", avsedd att användas i överrätternas utbildning, i Domstolsverkets kursverksamhet och som en daglig inspirationskälla för alla som skriver i domstolarna.

1998: Betänkandet Svenskan i EU
Betänkandet Svenskan i EU (1998:114) ger en rad förslag på hur kvaliteten på de svenska EU-texterna kan förbättras.

1993: Klarspråksgruppen
Regeringen tillsätter Klarspråksgruppen, med uppgift att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna.

1993: Språkvårdsprojektets rapport
Språkvårdsprojektet publicerar rapporten "Visst går det att förändra myndighetsspråket!" (Ds 1993:61).

1991: Myndigheternas skrivregler
Statsrådsberedningen ger ut den första upplagan av "Myndigheternas skrivregler".

1989: Språkvårdsprojektet
Statens institut för personalutveckling (SIPU) startar Språkvårdsprojektet, i syfte att ta reda på hur man praktiskt kan gå till väga för att förändra texter och skrivvanor inom en myndighet.

1988: Ord och uttryck inom domstolsväsendet
Domstolsverket publicerar studiehäftet "Ord och uttryck inom domstolsväsendet".

1985: Språkvårdsutredningens rapport
Språkvårdsutredningen publicerar rapporten "Klarspråk – en grund för god offentlig service" (Ds C 1985:3).

1984: Språket i domar och beslut
Svea hovrätt publicerar skriften "Språket i domar och beslut", för att inspirera domstolsjurister till en modern språkbehandling och en ökad medvetenhet i språkfrågor.

1983: Språkvårdsutredningen
Regeringen tillsätter Språkvårdsutredningen, med uppgift att se över den språkvårdande verksamheten i Regeringskansliet och andra myndigheter.

1978: Språkkonsultlinjen
Stockholms universitet startar en utbildning på två och ett halvt år för blivande språkkonsulter i svenska, språkkonsultlinjen.

1977: "Att skriva bättre offentlig svenska"
Svenska språknämnden och Statens personalutbildningsnämnd publicerar ett studiematerial om den offentliga svenskan – "Att skriva bättre offentlig svenska".

1976: Språkexpert i Statsrådsberedningen
Den första språkexperten anställs i Statsrådsberedningen för att organisera en mer systematisk modernisering av lagspråket.

1967: Riktlinjer för lagspråk
De första riktlinjerna för språket i lagar och andra författningar ges ut av Statsrådsberedningen (statsministerns kansli).

För en mer detaljerad bild av det svenska klarspråksarbetets historia rekommenderar vi boken Krångelspråk blir klarspråk.

Uppdaterad 21 september 2016
Omslag till boken "Krångelspråk blir klarspråk"

Boken Krångelspråk blir klarspråk ger en mer detaljerad bild av det svenska klarspråksarbetets historia.