• Huvudmeny

Går båda alltid bra?

När språkvårdare svarar på språkfrågor blir ofta svaret "båda går bra". Finns det ingenting som är fel nuförtiden?

© Robert Nyberg

”Du har redan skickat denna tweet.” Den varningen dök nyligen upp när jag skulle skicka iväg ett svar på en språkfråga på Twitter. Konfunderad kon­trollerade jag så att jag inte hade råkat besvara en redan besvarad fråga. Det hade jag inte. Men mitt nya svar var identiskt med svaret på den föregående frågan: ”Båda går bra.”

Så svarar vi språkvårdare på Språkrådet ofta, och inte sällan skapar det frust­ration hos frågeställaren: ”Finns det ingenting som är fel på svenska nuförtiden?”

Frågor uppstår när normer kolliderar

Jo! Det är t.ex. fel att skriva ”ett lampa”, ”pojkorna” eller ”Plockade igår svamp jag.”. Men det är inte så ofta som någon frågar oss sådant här. Få tror nämligen att de här skrivsätten är riktiga, och frågor uppstår i regel när två olika normer kolliderar. Det kan t.ex. handla om att en form med starkt fäste i skriftspråkstraditionen (t.ex. kolleger) står emot en form som följer ett generellare mönster och därmed uppfattas vara mer i enlighet med systemet (kollegor). Båda går bra!

Enhetlighet gynnar kommunikationen

Ofta går våra rekommendationer alltså ut på att skapa förståelse och acceptans för alternativa normer. Men inte alltid. Ibland försöker vi begränsa variationen. Detta gäller särskilt det som vi kallar skrivregler – alltså sådana rekommendationer som rör interpunktion, stor och liten bokstav, förkortningar etc. Det som ofta utmärker sådana skriftspråksspecifika konventioner är att de i och för sig är rätt godtyckliga, men att kommunikationen gynnas av att bruket är hyfsat enhetligt: texter blir t.ex. mer svårlästa om stora och små bokstäver blandas hur som helst. Det här innebär att det kan vara mer motiverat – och också lättare – att hålla emot förändringar från språkvårdshåll.

Det mesta i skrivreglerna är sig likt

Så även om det finns en del nyheter i den nya upplagan av Svenska skrivregler, vilket Ola Karlsson skriver om i en annan artikel här, utmärks denna skrift ändå mest av att det mesta är sig likt. Vi skriver t.ex. att det ska vara ett mellanslag framför tre punkter som markerar t.ex. en paus eller några utelämnade ord. Kände du till den skrivregeln? Inte? Då är du i gott sällskap!

Men än så länge håller vi alltså fast vid den rekommendationen – åtminstone så länge den överensstämmer någorlunda med språkbruket. Kanske är det dags att släppa den i nästa upplaga. Det avgör du och alla andra som skriver på svenska. Rekommendationer som nästan ingen följer är trots allt meningslösa – särskilt när syftet är att åstadkomma enhetlighet i kommunikationseffektivitetens namn.

Lisa Rudebeck
språkvårdare på Språkrådet

Uppdaterad 01 november 2017