Vilka är de nya råden i Svenska skrivregler?

I våras kom den senaste och fjärde upplagan av Svenska skrivregler (Liber 2017) ut i bokhandeln.

Under sommaren har boken även släppts i elektroniska versioner, med fleranvändarlicens via liber.se och enanvändarlicens via wordfinder.com.

Så vad är nytt i boken? Bara ett kapitel är helt nytt, nämligen det om hantering av engelska ord, uttryck, namn och texter i svenska sammanhang. Det kan behövas i dag när alltfler av oss måste hantera engelska ord och ibland skriva helt på engelska. Hantering av främmande ord och namn är för övrigt lite av ett genomgående tema i den nya upplagan. I stavningskapitlet står det t.ex. fylligare om stavning av främmande ortnamn, och kapitlet om främmande tecken har fått en särskild translittereringstabell för arabiska tecken.

Utförligare om webbtext och källhantering

I övrigt har många kapitel byggts ut med nya delavsnitt och med fler skrivtekniska detaljer. Avsnittet om webbtext handlar mer om webbtillgänglighet, t.ex. om rubrikkodning och utformning av länktexter, men också om skrivande i sociala medier. Mest utbyggt av alla är kapitlet om källhantering, som blivit dubbelt så långt.

Finns det då några nya råd i skrivreglerna? Jo, det finns det. Några av dem presenteras nedan.

• För s-plural rekommenderar vi fortsatt andra lösningar i första hand: gangstrar hellre än gangsters. Men splural lyfts fram som vanligt förekommande i svenskan, och som ett naturligt alternativ för ord som i stort sett bara används med splural: Tories, tacos, situps etc. Särskilt oproblematiskt är det för ord som kan böjas i bestämd form: shorts– shortsen, fans–fansen etc.
• Det som i avstavningskapitlet tidigare kallats enkonsonantsprincipen bygger egentligen på indelning i stavelser, varför den döpts om till stavelseprincipen. Det har gett både nya råd och en naturligare presentation av avstavning efter olika slags stavelsegränser.
• För stor och liten bokstav i avdelningsbenämningar (Informationsenheten eller informationsenheten?) och förvaltningsorgan (Miljökontoret eller miljökontoret?) råder vi i högre grad till stor bokstav vid osäkra bedömningar.
• Vissa förkortningar som tidigare ofta behandlats som avbrytningar – trots att de består av initialbokstäver – råder vi nu mer till att hantera som initialförkortningar, som i bg för bankgiro, vt för vårtermin och GW för Gustav Willy.
• Datumformatet 20170911 accepteras mer och likställs med andra sifferformat (11/9 2017, 11.9.2017), helt en kelt för att formatet blivit så mycket vanligare i det svenska språkbruket det senaste decenniet.

Utöver dessa finns ett stort antal andra nya och justerade råd i boken. Läs och begrunda så får du se!