• Huvudmeny

Det knepiga språkvalet

En vanlig fråga Språkrådet får handlar om språkval. Många kommuner och myndigheter vill ha hjälp att välja vilka språk de ska översätta sina texter till.

Jennie Spetz. Foto: Tommy Lyxell

Det är lätt att förstå dilemmat. Det finns en begränsad budget och det går inte att översätta information till alla språk som talas i Sverige. Att välja och att välja bort kan vara känsligt. Vad säger lagstiftningen? Vilka språk måste man översätta till?

Men någon lag som säger att myndigheter ska informera på det ena eller det andra språket finns inte. En sådan lagstiftning skulle orsaka problem. Dels skulle den behöva ändras i takt med att språksamhället förändras, dels skulle den indirekt exkludera språk. Förvaltningslagen säger bara att myndigheter som har kontakt med personer som inte behärskar svenska ska anlita tolk eller översättare.

Vilka läsare har störst behov?

Hur ska man då tänka? Att känna till sina målgrupper är en bra utgångspunkt. Vilka kan tänkas beröras av informationen, och finns det anledning att tro att de behöver översättningar? Har man hela befolkningen som målgrupp kanske man vill satsa på de språk som har flest talare. Det är dock inte säkert att de största språkgrupperna är de som har störst behov av översättningar.

Oavsett vilken målgrupp och vilket uppdrag en myndighet har, bör språkvalsfrågan angripas utifrån två grundläggande perspektiv.

Det ena perspektivet handlar om begriplighet. Den som ännu inte lärt sig svenska kan behöva information på ett annat språk. Här är det begripligheten för individen som är utgångspunkten. I vissa fall behövs information på modersmålet – i andra fall kan det räcka med andra- eller tredjespråket.

Det andra perspektivet handlar om rättigheter. Alla myndigheter i Sverige har ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, även om talarna av dem i de flesta fall behärskar svenska.

Översättning gynnar minoritetsspråk

Myndighetstexter på minoritetsspråk handlar inte bara om talarnas rättigheter, utan lika mycket om att bevara ochutveckla språken. Att översätta myndighetstexter är ett utmärkt sätt att hålla liv i språken, eftersom sådana texter innehåller ord som beskriver det samhälle vi lever i just nu. Språk behöver utvecklas i takt med samhället.

Det knepiga språkvalet kan ibland skymma sikten för svenskan. Utifrån ett begriplighetsperspektiv är en vårdad, enkel och begriplig svenska första prioritet. Den som befunnit sig i Sverige en tid kan ha stor nytta av enkla myndighetstexter på svenska. Det gäller naturligtvis inte bara personer med andra modersmål, utan även ovana läsare eller personer med funktionsvariationer. Och sådana texter är till nytta för alla som helst undviker tillkrånglad myndighetsprosa.

Jennie Spetz
Utredare på Språkrådet

Uppdaterad 28 februari 2018