• Huvudmeny

Tidigare klarspråksenkäter

Här finns en sammanställning av svaren från de enkäter om klarspråksarbete som tidigare skickats ut.

Frågor har lagts till och tagits bort och det kan därför vara svårt att göra jämförelser mellan de olika åren. Resultaten ger dock en bild av hur det går med klarspråksarbetet.

Till sammanställningen av enkäten 2014

Tidsbrist främsta skälet att inte arbeta med klarspråk (2009)

I november 2009 skickade Språkrådet ut en enkät till över 900 svenska myndigheter, kommuner och landsting. Det var 504 som svarade, 330 myndigheter och 164 kommuner.

Två tredjedelar av de svarande uppger att de har arbetat med klarspråk de senaste två åren. Det vanligaste är att man köpt in skrivregler och handledningar, arbetat med mallar och anordnat utbildningar och föreläsningar. Oftast är det informations­avdelningen som ansvarar för klarspråksarbetet.

Det är ovanligt att man utvärderar effekterna av klarspråks­arbete. Trots det har många ändå en uppfattning om vad det inneburit. Större språklig medvetenhet, mottagaranpassade texter och ett ökat intresse för språkfrågor, är de vanligaste positiva effekterna av detta arbete.

Tidsbrist var främsta skälet till att inte arbeta med klarspråk. Ett annat hinder är att det inte finns några pengar avsatta för klarspråksarbete.

Vi frågade även vad Språkrådet kan göra för att stödja deras arbete. Tre saker efterfrågas allra mest: 1) handböcker och skrivråd, 2) information på webben och 3) inspirations­föreläsningar. Många framhåller i sina kommentarer att vi bör ta fram olika sätt att mäta och utvärdera klarspråksarbetet för att kunna visa på effekterna och ta initiativ till undersökningar av olika slag. Dessutom önskar man att Språkrådet arbetar mer uppsökande, exempelvis kontaktar chefer och ledningsgrupper för att diskutera hur arbetet kan bedrivas och förankras i organisationen och att vi i större utsträckning verkar regionalt.

Drygt hälften arbetar med klarspråk (2006)

Våren 2006 fick 293 statliga myndigheter och de 50 största kommunerna besvara frågor om deras klarspråksarbete. Av 231 svarande har drygt hälften arbetat med språkvård de senaste två åren. Det vanligaste är att man arbetat om sina beslut, malltexter och formulär, och att man har skaffat skrivregler och andra handböcker. Ett sextiotal har producerat egna skrivhandledningar, utbildat sina handläggare och chefer och ordnat föreläsningar. Ett trettiotal har språksidor på sitt intranät.

Som skäl för att satsa på klarspråksarbete är det många som anger: ”Vi vill ha ett gott anseende och kunna ge god service åt medborgarna”. Många uppger också ekonomiska skäl för klarspråk.

Vi frågade också vad man önskar för stöd i klarspråksarbetet i framtiden. Mer än 75 procent svarade att de vill ha tillgång till information i klarspråksfrågor. Man vill också ha föreläsningar och kurser och många önskar att Språkrådet ska hjälpa till med att utvärdera klarspråksarbetet och sprida vinsterna av det. Dessutom vill man ha hjälp med att marknadsföra språkvården internt inom myndigheten.

Klarspråk förbättrar servicen till medborgarna (1999)

80 av 116 myndigheter svarade. 47 myndigheter arbetade aktivt med språkvård och ett 60-tal ville satsa på klarspråk de närmaste två åren.

36 myndigheter hade arbetat om mallar (blanketter, beslut, brev), 34 hade köpt in skrivregler och andra handböcker, 25 hade utbildat skribenter, 24 hade haft föreläsningar och 22 hade tagit fram handledningar för skrivandet. 

Det vanligaste motivet för klarspråkssatsningarna var att man ville förbättra servicen till medborgarna. Man ansåg att bra texter är viktiga för myndighetens anseende.

Viktigast är att skriva kort, klart och enkelt (1996)

94 av drygt 100 myndigheter svarade. 80 myndigheter hade arbetat med språkvård de senaste två åren, och 65 planerade att arbeta med språkvård de kommande två åren.

De flesta tyckte att det viktigaste var att skriva kort, klart och enkelt och att få kollegerna att inse betydelsen av ett klart och begripligt språk.

52 av 94 svarande hade deltagit i Klarspråks­gruppens seminarier, drygt 40 hade tagit hjälp av en extern språkkonsult i språkvårdsarbetet.

35 av de 80 som jobbade med språkvård var nöjda med resultatet. Resten tyckte att ledningen borde ha satsat mer och på längre sikt, att arbetet borde ha bedrivits mer systematiskt och att det borde ha gjorts en uppföljning.

Den första enkäten skickas ut 1994

94 av 103 myndigheter svarade. 17 myndigheter hade mer eller mindre omfattande språkvårdsprojekt på gång, 19 anordnade kurser sporadiskt, 58 bedriv inget organiserat språkvårdsarbete. 16 planerade att arbeta med språkvård de kommande två åren. 36 myndigheter hade ordnat utbildning i mycket varierande omfattning och 8 myndigheter hade en språkspalt i intern­tidningen. 6 av de 94 myndigheterna hade en språkvårdare anställd.


Uppdaterad 09 oktober 2014