• Huvudmeny

december 2013

Afrikanicko šiba

Kodala šiba so vorbin andi Afrika, bi kodo te dikhen ke anda če šibakifamiljaj, šaj phenen lenge khetáne afrikanicka šiba.

E šiba so vorbin adjés andi Afrika si karing e 2000. Andakadala varisave sar eksempel i swahili, hausa taj yoruba, vorbin but miljoni manuša, mig si ávera so vorbin numa karing e šel vadj inke vi majcera. Afrika si vi but sikajimaskešiba (teckenspråk). Numa unja kerel ketji te pomonin ke hodj bi a easticko (östra) Afrika si majdnem sakone afrikanickona šiba lako agoripe ávri pa jumakirig sar oficielno šib, kado si anda o kolinializmo taj e manušengo migraciono. Sar eksempel hasnin ande bute afrikanickone themen francuzicko vadj englišicko sar administrativno šib pa o them, biznes, sitjimo taj media. Arabicko, portugezicko, arikaanicko taj malagassicko si áver eksempel pe e šiba sos si ágor ávri pa i Afrika adjés taj hasninle majbut miljoni afrikanura sar ofentlicko taj vi sar privatno.

Kames te gines majbut pa e afrikanicka šiba švedicka: http://www.ne.se/afrika/spr%C3%A5klänk till annan webbplats och på http://sv.wikipedia.org/wiki/Afrikanska_spr%C3%A5klänk till annan webbplats

Uppdaterad 09 juni 2014