• Huvudmeny

Bisats

Här presenteras hur bisatser markeras och används i svenskt teckenspråk.

I egenskap av underordnade satser ingår bisatser som satsdelar i huvudsatser. Till exempel kan satsen ’Pappa köper godis’ fungera som objekt i den överordnade huvudsatsen ’Jag tror att pappa köper godis’. Det finns även olika typer av bisatser, till exempel objektsbisatser, adverbiella bisatser och relativsatser.

Bisatser i svenskt teckenspråk kan signaleras med något tecken som fungerar som subjunktion och som binder ihop två satser, men de kan även uttryckas utan någon subjunktion, då med hjälp av icke-manuella signaler som markerar satsgränsen mellan huvudsats och bisats. Nedan ges exempel på olika bisatser i svenskt teckenspråk och hur de markeras.

Objektsbisats

Objektsbisatsen är en underordnad sats som är objekt i satsen. Den tecknande markerar med en lätt huvudnickning att objektsbisatsen börjar, se exemplet PRO-1 TRO PAPPA LAGA MAT (’jag tror att pappa lagar mat’).

Orsaksbisats

En orsaksbisats markeras med en subjunktion, tecknet ORSAK. Denna uttrycker satsernas relation till varandra. Se exemplet PRO-1 HEMMA ORSAK POSS-1 BARN SJUK (’jag stannar hemma för att mitt barn är sjuk’).

Avsiktsbisats

En avsiktsbisats kan markeras med en subjunktion, tecknet AVSIKT. Bisatsen anger då avsikt. Se exemplet PAPPA TRÄNA AVSIKT VINNA TÄVLING (’pappa tränar för att vinna en tävling’).

Villkorsbisats

En villkorsbisats inleds ofta med det bokstaverade tecknet OM@b. Den första satsen uttrycker villkoret och markeras med upphöjda ögonbryn och framåtböjt huvud, och avslutas med en nickning. Dessa markeringar upphör när bisatsen är slut, och i resten av den överordnade satsen uttrycks vilket resultatet blir om villkoret uppfylls. Se exemplet OM@b PRO-FLERTAL ÄTA TA-SLUT PRO-FLERTAL FÅ GODIS (’om ni har ätit upp maten får ni godis’).

Relativsats

En relativsats markeras normalt med höjda ögonbryn, uppdragna kinder och indragen haka. Satsen avslutas med en nickning. Se exemplet MAN HÄR IGÅR KOMMA-HIT IDAG (’mannen som var här i går kommer i dag’). Relativsatser har funktionen att ge information till mottagaren om vem eller vad som åsyftas, exempelvis vilken person man talar om. Relativsatsen HÄR I GÅR fungerar som bestämning till huvudordet MAN, och hjälper till att närmare beskriva vem som åsyftas. Hela relativsatsen fungerar som subjekt i huvudsatsen. Relativsatsen kan dock strykas och det som blir kvar blir då satsen MAN KOMMA-HIT IDAG.

Tidsbisats

En tidsbisats med en tidsbestämning i första satsen avslutas med att man i kombination med det sista tecknet gör en huvudrörelse där man först böjer huvudet bakåt och sedan nickar. Därpå fortsätter den överordnade satsen, som talar om vad det är som händer efter det som presenterats i tidsbisatsen. I exemplet MAMMA ÅKA-HEM PAPPA LAGA MAT (’när mamma kommer hem börjar pappa laga mat’) visas en typisk tidsbisats på svenskt teckenspråk.

Exempel

PRO-1 TRO PAPPA LAGA MAT (’jag tror att pappa lagar mat’)

PRO-1 HEMMA ORSAK POSS-1 BARN SJUK (’jag stannar hemma för att mitt barn är sjuk’)

PAPPA TRÄNA SYFTE VINNA TÄVLING (’pappa tränar för att vinna en tävling’)

OM@b PRO-FLERTAL ÄTA TA-SLUT PRO-FLERTAL FÅ GODIS (’om ni har ätit upp maten får ni godis’)

MAN HÄR IGÅR KOMMA-HIT IDAG (’mannen som var här i går kommer i dag’)

MAMMA ÅKA-HEM PAPPA LAGA MAT (’när mamma kommer hem börjar pappa laga mat’/’pappa börjar laga mat när mamma kommer hem’)

Uppdaterad 23 september 2015

Om transkriptioner

I våra texter och exempel anges tecken med glosor som skrivs med versaler. Vid behov anges även en översättning till svenska som då skrivs inom enkla citationstecken.

Läs mer om transkriptioner på webbplatsen