• Huvudmeny

Frågor och svar om teckenspråk

Det kommer många frågor till oss som rör det svenska teckenspråket. Det kan handla om hur det svenska teckenspråket är uppbyggt, språkbrukarna, språkliga rättigheter och hur benämner saker och ting på svenska. Här är några exempel på sådana frågor.

Klicka på plustecknet för att visa svaret på frågan.

Hur många använder svenskt teckenspråk?

Det finns inga säkra uppgifter på hur många teckenspråkstalare det finns, eftersom det inte finns någon officiell språkstatistik i detta land. Språkrådet har publicerat en bok med information om antalet talare i olika språk i Sverige (Parkvall 2015) I boken redovisas det att antalet modersmålstalare i svenskt teckenspråk är cirka 13 tusen, varav 8 tusen är döva och 5 tusen är barn till döva. Till det tillkommer andraspråksinlärare som exempelvis hörande föräldrar till döva barn och yrkesmänniskor, till exempel tolkar och lärare. En uppskattning är att det handlar om cirka 30 tusen teckenspråkstalare totalt.

Vem bestämmer om det ska införas nya tecken i det svenska teckenspråket och hur kommer man på nya tecken?

Liksom för andra språk är det språkbrukarna själva som skapar nya ord/tecken och avgör om ordet/tecknet får stannar kvar i språket eller försvinner med tiden. Tecknet bör naturligtvis följa principerna för teckenbildning, men det är inte något som infödda språkbrukare tänker på. Det är vanligt att tecken bildas genom inlån av ord från andra språk – huvudsakligen från svenska – och tecken från andra nationella teckenspråk.

Finns det likheter mellan de skandinaviska teckenspråken på samma sätt som de gör inom de talande språken?

Det finns vissa likheter mellan de skandinaviska tecknade språken vilket beror på kontakter mellan dövskolor i Norden. Det finska teckenspråket har påverkats av det svenska teckenspråket medan det norska teckenspråket påverkats av det danska teckenspråket. Trots likheter mellan svenskt och finskt teckenspråk, har teckenspråkiga i Sverige lättare att förstå norskt och danskt teckenspråk. Det beror på att munrörelserna är likartade mellan dessa teckenspråk. Tecknade språk påverkas nämligen i sin tur av respektive lands talspråk.

Förstår teckenspråkiga varandra över landsgränserna?

Språk utvecklas i kontakt mellan människor och i olika kulturer. Därför ser språk olika ut. Detta gäller även de tecknade språken. Det finns således många teckenspråk i världen, 142 olika teckenspråk enligt Ethnologue (2017).

De tecknade språkens gestuella drag gör detta språkliga utbyte enklare än med talade språk. Det finns dokumentation på att döva umgåtts över landsgränserna i ungefär 200 år. Under åren 1834 och 1869 ordnades årliga banketter där döva från Europa och Nordamerika samlades och diskuterade dövas livssituation. I idrottssammanhang har döva från hela världen träffats vid dövas världsspel, motsvarande olympiska spelen, sedan 1924.

Inom sportsliga och politiska mötessammanhang har det växt fram en språklig konvention som benämns Internationella Tecken (International Sign). Det handlar om ett hundratal fasta tecken med en bestämd betydelse. Dessa tecken utgör inget eget språk. Dessa tecken används tillsammans med en anpassad form av teckenspråk som lånar drag från de tecknade språk som samtalsparterna behärskar.

På senare tid har det amerikanska teckenspråket fått funktionen som ett lingua franca-språk bland teckenspråkiga, framför allt i den yngre befolkningen.

Finns det dialekter på svenskt teckenspråk?

Det finns regionala variationer för tecken som följer dövskoledistrikten. Däremot finns det ingen skillnad i grammatik eller prosodi som det finns för en del talade dialekter. I Sydsverige används det ett tecken för olika hjortdjur medan det i Norrland gör skillnad på älg, hjort och ren. De regionala skillnaderna har emellertid minskat eftersom teckenspråk används i sociala medier och i televisionen. Tecknet för ’igelkott’ som det tidigare fanns 6–7 olika varianter för, finns det bara i en variant av idag.

Finns det språkgrupper för tecknade språk, ungefär som slaviska och germanska språk mfl.?

Det finns relationer mellan en del tecknade språk, som i huvudsak beror på kontakter som skett inom dövundervisningen. Amerikanskt teckenspråk är influerat av franskt teckenspråk, eftersom Thomas Gallaudet, en pionjär inom dövutbildningen i USA genomgick sin dövlärarutbildning i Frankrike. Den första döva läraren, Laurent Clerc, som anställdes på American School for the Deaf var fransman. På liknande sätt har danskt teckenspråk influerat norskt teckenspråk, engelskt teckenspråk har påverkat teckenspråken i Australien och Nya Zeeland. Finska elever som gick i svenska dövskolor har tagit med sig svenska tecken till det finska teckenspråket och det finlandssvenska teckenspråket.

Däremot undviker man att säga att det råder släktskapsförhållanden mellan tecknande språk, eftersom man inte har kunnat påvisa att språken har ett gemensamt ursprung.

Säger man talar teckenspråk eller använder teckenspråk?

Det går bra med båda konstruktionerna. Vanligast är att säga använda teckenspråk. Att säga tala teckenspråk går också bra. Det betyder inte nödvändigtvis att man använder rösten, utan kan stå för bruket av ett språk. Ordet talare står för personer som har språkliga färdigheter i ett språk, inte att de använder ett talat språk. Finns det risk för missförstånd är det säkrast att säga använda teckenspråk.

Heter det teckentolk eller teckenspråkstolk?

Yrkesbeteckningen på en tolk som tolkar mellan ett tecknat och ett talat språk eller mellan två tecknade språk är teckenspråkstolk. Man kan också helt enkelt säga tolk. Vanligtvis brukar inte yrkesbeteckningen ange vilket språk en tolk tolkar till eller från, men teckenspråkstolk är ett undantag från regeln. Ibland ser man kortformen teckentolk. Det är emellertid inte den korrekta yrkestiteln.

Varför räknas inte det svenska teckenspråket till de nationella minoritetsspråken?

När Europarådets konventioner som rör minoriteter och minoritetsspråklänk till annan webbplats öppnades för ratificering tillsatte den svenska regeringen en kommitté som fick i uppdrag att utreda vilka språk som skulle få status som nationella minoritetsspråk i Sverige. Kommittén kom fram till att det svenska teckenspråket inte är ett kulturspråk som talas av en minoritet utan snarare ska ses som ett kommunikationsmedel för personer med hörselnedsättningar. Därför fick det svenska teckenspråket inte status som ett nationellt minoritetsspråk. I språklagen från 2009 jämställs emellertid det svenska teckenspråken med de nationella minoritetsspråken, men skyddet är inte lika omfattande i språklagen som i minoritetslagen.

Har teckenspråkiga barn rätt till modersmålsundervisning?

Ja, liksom alla elever som har ett annat modersmål än svenska så har teckenspråkiga elever rätt till modersmålsundervisning. Däremot är villkoren annorlunda än för de nationella minoritetsspråken, och i praktiken gör lagen en viss åtskillnad mellan hörande och döva eller hörselskadade elever.

För hörande barn som har döva teckenspråkiga föräldrar gäller villkoret att kommunen är skyldig att ordna modersmålsundervisning i teckenspråk om det är minst 5 elever i kommunen som önskar det. Döva och hörselskadade elever som går i grundskolan kan få modersmålsundervisning i teckenspråk om språket är föräldrarnas modersmål. De flesta av dessa elever har emellertid hörande föräldrar som inte har teckenspråk som sitt modersmål, vilket gör att de inte har rätt till modersmålsundervisning. Döva och hörselskadade teckenspråkiga elever som går i specialskolan får undervisning på och om svenskt teckenspråk, så de kan inte få modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk. Däremot kan de få modersmålsundervisning i ett annat teckenspråk om det är föräldrarnas modersmål, t.ex. lettiskt teckenspråk eller ett annat talat och skrivet språk. Det förutsätter dock att skollagens och skolförordningens villkor är uppfyllda.

Uppdaterad 31 augusti 2018

Rådgivning

Teckenspråksrådgivningen
nås på:

Telefon: 0200-28 33 33 (växel)

E-post: teckensprak@
sprakochfolkminnen.se

Bildtelefon och texttelefon: sprakradet-teckensprak@t-meeting.se

Analog texttelefon: 040-6146483