• Huvudmeny

Gustav Adolf

Den 6:e november inträffar Gustav Adolfsdagen, som firas till minne av kung Gustav II Adolfs död i Lützen för 385 år sedan.

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf var den första kungen i Sverige att bära ett dubbelt förnamn. Sedan 1727 firas Gustav Adolf den 6:e november i den svenska (och i den finlandssvenska) almanackan. Idag har fem män i Sverige Gustav Adolf som förnamn, tre av dem stavar Gustav med f och alla fem har namnet som tilltalsnamn.

Att ha ettdera av de båda ingående namnen som förnamn är emellertid långt vanligare. 122 343 svenskar har Gustav (eller Gustaf) som förnamn, och av dem är det 27 737 som har det som tilltalsnamn. Förnamnet Adolf bärs av 2 479 svenskar, varav 197 har det som tilltalsnamn. Men vad betyder då namnen?

Gustav

Gustav är ett svenskt namn, vars ursprung och betydelse är omdiskuterade. Namnet är först känt från Västergötland med ett tidigaste belägg från 1225. Namnet antas antingen betyda ’götarnas stav’, d.v.s. ’(väst)götarnas stöd’ eller vara en nordisk ombildning av ett nordvästslaviskt Gostislav som är sammansatt av ord för ’gäst, främling’ och ’ära, rykte’.

Namnet Gustav var populärt under 1900-talets första tjugo år och steg i popularitet igen på 1990-talet och har varit ett vanligt förekommande pojknamn för nyfödda sedan dess.

Adolf

Namnet Adolf är av tyskt ursprung och kommer av det fornhögtyska Adalwolf, som är sammansatt av ord som betyder ’ädel’ och ’varg, ulv’.

Namnet var som populärast under andra halvan av 1800-talet och 1900-talets första årtionde. Under 1900-talets gång har det blivit allt ovanligare. Mycket få barn har döpts till Adolf efter 1945.

 

Gustav Adolfsbakelse

Så här kan en Gustav Adolfsbakelse se ut. Foto: Malter/Hannes R (CC BY 2.0)

Gustav Adolfsbakelsen

På Gustav Adolfsdagen äts det många Gustav Adolfsbakelser runtom i Sverige och bland finlandssvenskarna i Finland. Traditionen med Gustav Adolfsbakelsen – eller åtminstone sötsaker på Gustav Adolftema – uppstod antagligen i Göteborg i samband med invigningen av Gustav II Adolfsstatyn där 1854.

Det finns ingen fastlagd standard för hur bakelsen ska se ut och vad den ska innehålla utan varje landsända, stad och i vissa fall konditori har egna varianter. Bakelsen har dock nästan alltid en kungasilhuett, vanligen i marsipan eller choklad, på toppen.

Uppdaterad 02 november 2017