• Huvudmeny

Mörker och ljus

Den 21 december är det vintersolstånd, då går vi mot ljusare tider och lämnar mörkret bakom oss igen. Vad passar inte bättre då, än att lära sig lite om några namn i landet som har med just mörker och ljus att göra.

Vintersol

Vintersol, CC0 Public Domain

Skinande sjöar

Det är inte svårt att springa på svenska ortnamn som innehåller former av mörk eller ljus. Namn som Ljusdal och Ljusnan, eller Mörkö och Mörkret är några exempel på dessa platser. Men vad är det som gör en plats mörk eller ljus då? Älven Ljusnan har troligtvis fått sitt namn på grund av kontrasten mot de mörka bergen och skogarna i närheten, som ger älven en effekt av ljushet och glans. Det äldsta belägget Lusn kommer från 1320-talet, och kan tolkas som ‘den ljusa’. Sjön Ljusnaren har också fått sitt namn efter det fornsvenska *liusn, (‘lysande, ljusning’). En liknande beskrivning kan man även hitta för Ljusdal, där efterleden -dal sannolikt pekar på Ljusnans dalgång, och där ljus- återigen syftar på älvens sken.

Ljusnan. Foto: Christian Gidlöf

Ljus eller lys som en beståndsdel av olika naturnamn verkar särskilt förekommande för just olika typer av vatten, som Ljusnaren och Lyssjön. De kan i sin tur sedan bidra med namn på platser i närheten, som i fallet med Ljusnan och Ljusdal. Det finns också ortnamn där ljus kanske inte alls har med färgadjektivet att göra, till exempel Ljusterö, som kan ha fått sitt namn från fiskeredskapet ljuster. Fågelarten sillmås kallas även för ljusa, vilket antas ingå i namn på vissa öar och holmar som skulle ha varit vanliga häckningsplatser för arten.

Skuggiga skogar

Även mörkret har inspirerat våra ortnamn, om än i kanske inte riktigt lika stor utsträckning som ljuset. Mörkö i Stockholms skärgård, kan ha fått sitt namn efter sitt instängda läge jämfört med det öppna havet. Gården Mörkret är ett annat exempel. Den ligger i en skuggig skogskant, vilket troligtvis har bidragit till ett dunkelt intryck. Namn med mörk verkar oftare ges till instängda eller något undangömda områden som Mörkedalen eller Mörkskogen. Men det används också för berg eller vatten som Mörkåsen och Mörksjön.

Personnamn

Bland personnamnen förekommer också orden ljus och mörk, då särskilt i våra efternamn. De kan finnas i sammansättningar som Ljusberg eller Mörkdal, som med 145 respektive 13 bärare inte uppträder bland de allra vanligaste svenska efternamnen. Också enstaviga Mörk respektive Ljus finns som efternamn, där Mörk är mer populärt, med cirka 1200 bärare, och Ljus med ett drygt hundratal. Det är troligt att en del av dessa typer av namn i sig är baserade på just ortnamn, och för Mörk finns det belägg för att det har använts som soldatnamn under 1700- och 1800-talet.

Uppdaterad 01 december 2017