• Huvudmeny

Vad betyder bol?

Ordet bol är bildat till verbet bo, som i äldre språk och i dialekterna också kan ha betydelsen ’bereda, göra i ordning; laga’.

Dialektalt förekommer bol med flera olika betydelser, till exempel ’boplats, gård, nybygge’ (Bolshög i Skåne, Klässbol i Värmland), ’djurbo (fågelbo, björnide, rävlya osv.)’ (Björnebol i Dalsland och Värmland, Tranebol, numera Tranebo, i Västergötland), men också rent ägobetecknande, ’nyodling, jordstycke, äng’ med olika regionalt avgränsade betydelsevarianter (Baggebol i Södermanland och Västergötland, kanske till ett fsv. *baggabol ’äng där man har baggar på bete’).

När bol har innebörden ’djurbo’ i bebyggelsenamn, kan namnen från början ha varit skämtsamma eller nedsättande. Kanske har Björnebol legat vid eller inne i »björnskogen» och Tranebol nära någon myr eller mosse, där tranor gärna håller till.Förutom djurbeteckningar ingår också till exempel personnamn, Dragabol (Drake) i Halland, Håkanbol i Närke, yrkesbenämningar, Länsmanbol och Skräddarbol i Uppland, och terrängord, Bäckebol på olika håll i Västsverige och Forsbol i Dalsland.

Namn på -bol har bildats från medeltiden till nyare tid. I flera fall har -bol med tiden ombildats till -boda (> -bo), så till exempel Laggarbo i Järlåsa socken i Uppland (j Laggaraboleno 1362, Laggarebodha 1540, Laggarbo 1650; till laggare ’tunnbindare’).

En särskild kategori utgör de många namnen av typen Kyrkebolet, Kyrkbordet och Prästebolet, Prästbordet. I sådana namn kan en sammanblandning tidigt ha ägt rum mellan bol ’boställe’ och bord ’jord anslagen för visst underhåll (till exempel av präst eller kyrka)’.

Bebyggelsenamn som innehåller bol, främst som efterled men också som förled, finns företrädesvis i västra Götaland och Värmland men påträffas också i exempelvis Södermanland och Uppland. Ägonamn som innehåller bol är kända framför allt från Skåne och Småland.

Uppdaterad 23 juni 2016