• Huvudmeny

Vad betyder boda?

Av de många ortnamnen på -bo innehåller en mycket stor andel ett ursprungligt -bodha, pluralis av fornsvenskt bodh ’(förvarings)bod’.

Efterleden kan åsyfta förvaringsbodar av olika slag, oftast sannolikt bodar uppförda vid slåttermarker för förvaring av höet, kanske även för övernattningsbruk. Dessa områden har så odlats upp och i en del fall småningom blivit fast bebodda (de äldsta jordeböckerna och lantmäterikartorna upptar också obebyggda ängar och utjordar med namn på -bodha). Namnen på -bodha kan också åsyfta andra bodar än slåtterbodar, till exempel jaktbodar, fiskebodar och, i Dalarna och Norrland, fäbodar.

Förlederna utgörs mycket ofta av personnamn eller personbeteckningar, i t.ex. Eringsboda (Eringisli) och Pålsboda. I några få fall rör det sig om kvinnonamn, t.ex. i Gunnilbo (Gunhild). Andra förleder kan åsyfta moderbebyggelsens namn, i t.ex. Månkarbo (Munga), läge invid någon annan lokalitet, t.ex. en sjö som i Grycksbo (Grycken). Förlederna kan även på annat sätt karakterisera bebyggelserna, i t.ex. Habo (hag ’stängsel; inhägnat område’) och Äppelbo (apel ’apel; apelbestånd’).

Huvudparten av -bodha-namnen är medeltida, men några har säkerligen tillkommit under vikingatiden. Efterleden -bodha reducerades småningom oftast till -bo, i de flesta fall sannolikt redan på 1500-talet. Så småningom har ‑bo kommit att bli en allmänt bebyggelsebetecknande efterled, vanlig in i vår tid.

Namngruppen är spridd i större delen av Sverige. Två huvudområden kan urskiljas, dels Nordöstskånes, Blekinges, Smålands, Västergötlands och Östergötlands skogstrakter, dels skogsbygderna i Uppland, Västmanland, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Uppdaterad 23 juni 2016