• Huvudmeny

Vad betyder säter?

Innebörden av säter är ’utmarksäng, skogsäng’. Den fornspråkliga grundbetydelsen hos ordet, som är besläktat med verbet sitta, är ’sittande, uppehållsort’, och det är tänkbart att det har kommit att beteckna någon anordning för uppsättning och förvaring av hö, där höet »sitter», och senare också platsen för en sådan anordning.

Ortnamn innehållande säter är i Sverige spridda från Småland i söder till Ångermanland i norr (i Västerbotten, där namntypen inte har gammal hävd, finns några få sent tillkomna namn, t.ex. sockennamnet Nysätra). Namntypen är huvudsakligen utbredd i norra Götaland och Sveland med tyngdpunkt i Östergötland och Södermanland, som tillsammans hyser nära hälften av landets alla ‑säter-namn.

I ortnamn uppträder ortnamnselementet som säter och sätra, med variantformerna sätter och sättra samt, i västra och norra Sverige, sätt.

Osammansatta namn, som Sät(t)er och Sät(t)ra, är vanligt förekommande. I de sammansatta namnen karakteriserar förlederna på olika sätt markområdet, i t.ex. Bredsätra och Eskilsäter (äske ’askbestånd’). Personbetecknande förleder är ovanliga.

Från denna namngrupp skall skiljas de i västra Värmland, norra Västerdalarna, Härjedalen och Jämtland förekommande -säter-namnen, som innehåller ett nära besläktat ord (fornvästnordiskt sætr i motsats till setr) med betydelsen ’fäbodställe’. Sådana namn finns även i Norge, varifrån riksspråkets säter ’fäbodställe’ har lånats.


Uppdaterad 23 juni 2016