• Huvudmeny

Vad betyder vi?

Ortnamn innehållande vi eller ve/ ’helig plats, kultplats’ har syftat på platser som hållits för heliga under förkristen tid. 

Av variantformerna är vi den vanligaste medan ve/ har en västlig och sydlig spridning och uppträder i t.ex. det skånska › och det värmländska Ve. Namnen förekommer från Skåne i söder till Jämtland i norr, således inom den germanska järnålderskulturens utbredningsområde. Vanligast är de emellertid i Östergötland, Närke och Västmanland. I Norrland dominerar det osammansatta Vi.

Förlederna utgörs oftast av namn på gudomar: Frö i Frösve, Oden i Odensvi, Tor i Torsvi och Ull i Ull(e)vi. I två östgötska Mjärdevi ingår en förvanskad form av gudomsnamnet Njärd. Även andra förleder förekommer dock, t.ex. Kinneved (kind ’ätt, folkslag’). I flera fall är dessa oklara eller flertydiga som i t.ex. Göteve, Härnevi och Ludgo.

Ett specialfall utgör det vanliga Sked(e)vi/Skäve, vilka antagligen innehåller ett sammansatt ord *skædhvi. Detta ord är flertydigt men det råder ingen tvekan om att vi utgör efterleden. Nära besläktat med dessa namn är antagligen det Skövde som uppträder minst tre gånger i Västergötland.

Man har räknat med att flera namn som i dag slutar på -vi egentligen innehåller en form av det fornsvenska vidher ’skog’ eller ett med detta nära besläktat ord. Det gäller för t.ex. Medevi (bildat till midher ’mellan-’).

Substantivet vi kan också uppträda som förled, så troligen i det vanliga Viby, vilket dock ibland går tillbaka på ett äldre *Vikby eller *Vidhby (till fornsvenskt vidher ’skog’). Namn som börjar på Vi- kan också ha annat ursprung. I flera fall, som t.ex. Vilunda och Viad (av *Vihem), är det troligen ett adjektiv *vi ’helig’ som ingår. Namn som Vimossen, Visjön och Vibäcken innehåller däremot ofta en sammandragen form av trädbeteckningen vide


Uppdaterad 23 juni 2016