• Huvudmeny

Vad betyder vin?

Namnelementet -vin innehåller ett fornvästnordiskt ord *vin, i formellt hänseende svarande mot och med all sannolikhet liktydigt med gotiskans winja och fornhögtyskans winne ’betesmark’.

Namnen på -vin har som förstås av innebörden hos *vin från början inte betecknat bebyggelse utan varit ägo- eller naturnamn, avseende betesmarker och ängar och vittnande om boskapsskötselns vikt som näringsfång vid sidan av jordbruket. Några spår av denna ursprungliga funktion hos -vin finns det veterligen inte i ortnamnsförrådet. Då namn med detta element som senare led dyker upp i medeltida källor betecknar de genomgående bebyggelser. Gårdar som anlades vid betesmarker och ängar med namn på -vin fick alltså i många fall samma namn som de på dessa lokaliteter.

Namnleden -vin har genom olika ljudutvecklingar reducerats; bl.a. har dess v oftast fallit, liksom i många fall också n. Dess i har i en stor del av namnen – i dem av hög ålder – omfärgat vokalerna a, o och u i förra leden till respektive ä, ö och y.

Förlederna i -vin-namnen är av skiftande slag, dock aldrig personnamn. De vittnar, här exemplifierade med västgötska namn, om bl.a. olika typer av mänsklig verksamhet, t.ex. Böne (bo ’boplats, gård’), de åsyftar terrängformationer, t.ex. Knätte (dialektordet knatt ’kulle’), Jättene (fornvästnordiskt gátt ’dörröppning’, svenska dialekters gåt med bl.a. betydelsen ’inskärning, trångt mellanrum’), Slädene (ett ord motsvarande norska dialekters slad ’sluttning’), Tengene (svenska dialekters tånge ’lång smal udde’), markens beskaffenhet, t.ex. Remmene (svenska dialekters ramm ’träsk’), Vesene (fornsvenskt *visa ’fuktig äng; sumpmark’ e.d.), belägenhet vid vatten, t.ex. Götene (ett bäcknamn fornsvenskt *Gøt eller ett substantiv *gøt ’utflöde, källa’), Nöre (nor ’förträngning i vattendrag’), vegetation, t.ex. Häggene (trädbeteckningen hägg), Töve (svenska dialekters tov ’tovigt gräs’).

Sammansättningar med djurbeteckningar förekommer, t.ex. i Gäsene (gås, fornsvenskt gas), Kälvene (kalv), Söne (so), liksom sammansättningar med adjektiv, t.ex. Bredene (bred), Rödene (röd).

Bland de norska -vin-namnen finns flera exempel på sådana med gudanamn i förleden, t.ex. Frøysin och Ullarin (gudanamnen Freyr respektive Ullr). Från Sverige finns inga säkra exempel från den aktuella namntypen på förleder med anknytning till den hedniska kulten.

Namntypen -vin tycks ha varit produktiv under mycket lång tid. De äldsta namnen anses ha tillkommit redan vid vår tideräknings början, de yngsta omkring tusen år senare.

Namnen på -vin har liksom de på -hem huvudsakligen västlig utbredning i Sverige. Talrikast är typen företrädd i Norge, där den räknar ett tusental representanter. Danmark har två säkra hithörande namn. De svenska namnen anträffas i norra Halland, Västergötland (där de är särskilt vanliga, framför allt i f.d. Skaraborgs län), Bohuslän, Dalsland, södra Värmland, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Något osäkert är det om namntypen i ett par fall också är representerad i Södermanland.


Uppdaterad 23 juni 2016