• Huvudmeny

Internationellt samarbete

Institutet deltar i internationellt samarbete om namn och namnforskning genom organisationerna NORNA, ICOS och UNGEGN.

NORNA är en sammanslutning av nordiska forskare som specialiserat sig på namnforskning. Kommittén grundades 1971 som ett verkställande organ för de nordiska namnforskarkongresserna. Dess syfte är att främja onomastisk forskning i de nordiska länderna och att uppmuntra samarbete mellan nordiska forskare. Mellan kongresserna har kommittén en samordnande funktion. Kommittén består av sju medlemmar, en från vart och ett av följande länder: Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge och Sverige. Institutet för språk och folkminnen administrerar NORNA:s förlagsverksamhet.

Svensk representation

Sverige representeras i NORNA-kommittén av Leila Mattfolk (Namnarkivet i Uppsala) och Emilia Aldrin (Högskolan i Halmstad). Förlagsansvarig är Katharina Leibring och kassör Agneta Sundström, båda verksamma vid Namnarkivet i Uppsala.

 

International Council of Onomastic Sciences (ICOS)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

ICOS är en internationell organisation för namnforskare, grundad 1949 och sedan 2002 med officiellt säte i Uppsala. ICOS har som syfte att främja samarbetet mellan namnforskare från olika delar av världen och leds av en styrelse om tolv personer. Organisationen ger årligen ut tidskriften Onoma. Vart tredje år anordnas en internationell namnforskarkongress. 2002 års kongress hölls i Uppsala.

Pågående projekt

Viktiga pågående projekt är en internetbaserad bibliografi över litteratur om namn och namnforskning och en grundläggande lista över namnforskningstermer på organisationens tre officiella språk, engelska, franska och tyska.

 

United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ortnamnsvård på internationell nivå bedrivs främst i FN:s regi, och i dessa sammanhang används begreppet "standardisering av geografiska namn" för att beskriva verksamheten. Målet är ett klart och enhetligt internationellt namnskick. En viktig delfråga utgör behandlingen av minoritetsspråkens ortnamn, vilket på nordiskt initiativ och med samiskan som exempel tagits upp i en särskild FN-resolution.

Uppdaterad 13 januari 2017