• Huvudmeny

Vanliga frågor om ortnamnsregistret

Här hittar du svaren till de vanligaste frågorna om ortnamnsregistret.

Varför är materialet uppställt efter gamla län och socknar?
Materialet är uppställt efter län och socknar i enlighet med den indelning som gällde i Sverige fram till 1951. Sockensystemet täcker in Sverige i ett finskaligt nät som är lämpligt för diverse forskningsuppgifter.

Sockenindelningen har också historiskt sett varit av största vikt och socknarna används allmänt för lokalisering både inom ortnamnsforskningen och andra historiska forskningsdiscipliner. Vad gäller länen avser vi dock att anpassa materialet till den aktuella indelningen

Jag får inte fram några bilder på arkivkorten när jag klickar på namnen. Hur ska jag göra?
För att kunna se bilderna måste man ha installerat programmet Adobe Acrobat Reader. Det är ett gratisprogram som kan hämtas här.
länk till annan webbplats

Hur tar jag reda på i vilken socken ett namn finns?
Ofta är det gamla sockennamnet detsamma som dagens församlingsnamn. För samhällen, tätorter eller kända platser kan man vanligen finna uppgiften i ett något äldre uppslagsverk som till exempel Svensk uppslagsbok eller Nordisk familjebok.

För enskilda byar och gårdar kan man vända sig till C.M. Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige.

Vad är ett bebyggelsenamn?
Med bebyggelsenamn avses namn på till exempel torp, gårdar, byar och städer.

Vad är ett naturnamn?
Med naturnamn avses namn på berg, sjöar, skogar etc., men även vad som annars kallas ägonamn, till exempel namn på åkrar, ängar och hagar.

Vad är det för konstiga tecken på korten med uppteckningar?
Det är tecken ur landsmålsalfabetet.

Hämta en kort presentation av landsmålsalfabetet som pfd-fil.PDF (pdf, 90.7 kB)

Hur får jag reda på vad förkortningarna står för?
De flesta förkortningarna finns i förkortningsordlistan.

Finns inte förkortningen med där, kontakta Institutet för språk och folkminnen:

namn@sprakochfolkminnen.se

Uppdaterad 15 september 2017