• Huvudmeny

Släktnamn i smältdegeln

Hur invandrade släktnamn integreras i det samtida svenska släktnamnsbeståndet.

Släktnamn i smältdegeln är ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (rj.se). I projektet undersöks ”invandrade efternamn”, dvs. efternamn som ursprungligen har kommit till Sverige genom modern invandring. Syftet är att undersöka hur dessa namn påverkas av att användas i det svenska samhället. Undersökningen tar sin utgångspunkt i språk som har bidragit med många eller högfrekventa namn. Preliminärt kommer efternamn från finska, turkiska, arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, albanska, persiska, vietnamesiska, kinesiska, spanska, ungerska och polska att undersökas. Språktillhörighet gäller själva namnet, oavsett olika namnbärarares etnicitet och modersmål.

Det praktiska namnbruket

Ett antal namn från varje språk väljs ut, utifrån dels namnens frekvens i Sverige, dels strukturella drag som kan antas påverkas av användning i det svenska samhället. Det kan handla om exempelvis språkliga ljud eller ljudkombinationer som inte finns i svenskan, eller tecken och bokstäver som inte går att registrera i den svenska folkbokföringen. De namn som har transkriberats från ett annat skriftsystem har en egen problematik, t.ex. i fråga om parallella transkriptionsformer som Ahmad/Ahmed eller Sharif/Charif. Genom intervjuer med personer som bär de utvalda namnen undersöks hur det praktiska namnbruket fungerar. Anpassar namnbäraren sitt uttal till svenska öron? Hur uttalas namnet av dem som inte känner till det sedan tidigare? Innehåller namnet tecken som inte kan registreras i Sverige? Hur förhåller man sig i så fall till detta – fortsätter man själv att använda dessa tecken? Händer det att man ändrar namnets stavning för att uttalet ska bli det rätta?

Angår samhället i stort

I dag är nästan var femte svensk medborgare antingen själv född utomlands, eller född i Sverige med föräldrar som båda är födda utomlands. Antalet ursprungligen icke-svenska namn i namnsbeståndet är stort: av de efternamn som har minst 100 bärare i Sverige har runt 20 procent, dvs. nästan 1 500 namn, kommit till landet under de senaste hundra åren. Sannolikt kommer de allra flesta av dessa namn att finnas kvar här även i framtiden. Namnen angår därmed inte bara dem som bär dem, utan också samhället i stort. Inte minst har den svenska namnvården ett ansvar för namnskicket hos hela befolkningen, oavsett namnens språkliga bakgrund. 

Uppdaterad 26 april 2016

Kontakt

Projektet drivs av Märit Frändén.

E-post: Märit Frändén