• Huvudmeny

augusti, 2005

Sudoku

Sommaren 2005 var det Sveriges tur att drabbas av sifferpusslet sudoku.

Tidning efter tidning har infört dagens sudoku, somliga såväl i papperstidningen som i nättidningen. Och det finns webbplatser och böcker som bara sysslar med sudoku. Självklart kan du ladda ned det i mobilen!

Det hela började i Japan 1986, och ordet är som man kanske anar också japanskt. Det består av su 'siffra' och doku 'stå ensam'. Namnet anspelar på att siffrorna 1 till 9 skall placeras ut så att varje siffra bara förekommer en gång lodrätt respektive vågrätt och inom en avdelning om 3 x 3 rutor. Det var den sedermera blinde schweiziske 1700-talsmatematikern Leonhard Euler (som också införde symbolen pi) som ursprungligen kom på den siffertanke som sudoku bygger på.

Genusbruket för sudoku vacklar i svenskan. Nackdelen med n-genus är att pluralformen ofta blir besvärlig i främmande ord som slutar på obetonad vokal. Man har då att välja mellan flera sudokur, de därsudokurna (jämför hustru, hustrur; bastu, bastur) och flera sudokuer, de därsudokuern (jämför haiku, haikuer; känguru, känguruer eller kängurur). Med t-genus blir det problemfriare: ett sudoku, sudokut, flera sudokun, de där sudokuna. Både n- och t-genus måste accepteras, men vi rekommenderar t-genus i första hand eftersom böjningen då blir enklare.

Observera att vi helt avråder från engelskt plural-s (sudokus), som man ofta stöter på. Dels är det förstås konstigt med engelsk böjning av ett japanskt ord, dels låter sig s-plural inte böjas i bestämd form. 

Uppdaterad 20 mars 2014