• Huvudmeny

juli 2012

Busodla

Ingenting är finare och mer rätt år 2012 än att odla sina egna grönsaker, även i stan. Många stadsodlare stadsodlar grönsaker på balkonger och i bostadsrättsföreningars rabatter.

Allra mest rätt är busodlaren, storstadens ädla råvaruriddare som mutar in försummade ytor i den urbana djungeln och får dem att blomstra. Kanske är det det rebelliska inslaget som får busodlarens hjältegloria att glänsa lite extra; präktigheten i det egenodlade ställs mot det modiga och uppkäftiga i att göra anspråk på annans mark.

Men bakom det lättsamma ordet finns ett ideologiskt allvar. Busodlaren vill göra stadslivet mer hållbart och visa sina medmänniskor att de inte behöver gå omvägen via matbutiken – och kostsamma, miljöförstörande transporter – för att skaffa mat. Dessutom har de busodlade växterna ofta andra fuktioner: ”Växterna fungerar som vindskydd, ökar luftfuktigheten och ger täckmaterial – det har blivit mångfald här istället för bara enfald, säger en medlem i busodlarnätverket Tillväxt i en intervju i Svenska Dagbladetlänk till annan webbplats.

Ett närliggande uttryck är fröbomba, som fanns med på Språkrådets nyordslista redan 2009. Skillnaden är att medan busodlingen är långsiktig och planerad, börjar och slutar fröbombningen ofta med själva planterandet. Fröbombarnas uppsåt kan vara gott, men de kan också ha andra avsikter: ”Jag fröbombade deras gräsmatta och när de skulle ta bort det så fotade jag dem och anmälde dem för att de skördade knark” (exempel hämtat från Luxikonlänk till annan webbplats).

Uppdaterad 05 maj 2014