• Huvudmeny

augusti, 2007

Sms-lån och andra sms-ord

Sms, av engelskans short message service, är en teknik för utväxling av textmeddelanden mellan mobiltelefoner.

Som textmedium börjar sms få rätt många år på nacken, men de senaste två åren har det som textmedium fått flera nya användningsområden. Detta har gett oss en rad nya uttryck: sms-lån (även kallat mobillån), sms-bedrägeri (även kallat smishing), sms-deklaration, sms-tumme, sms-poesi och många fler. Vi har också fått ett nytt verb, sms:a.

På senare tid har tidningarna skrivit särskilt mycket om sms-lån, som kritiserats för att vem som helst på några sekunder kan skuldsätta sig utan närmare ekonomisk granskning. Samtidigt genomlever vi en explosion av sms-bedrägerier, där bedragare t.ex. skaffar sms-lån med hjälp av falska kontantkort.

Men sms:andet kan också ha positiva, demokratiska effekter. Nyligen rapporterade tidningarna om att mångmiljardbygget av en kemifabrik i Kina stoppats efter en massiv sms-protest från kringboende mot den miljöförstöring kemifabriken skulle medföra.

Sms kan skrivas med både stora och små bokstäver, men vi rekommenderar små bokstäver: sms, skicka sms-meddelande etc. Samma rekommendation gäller mms (multimedia messaging service).

Hur bör sms-svenskan då se ut? Ja, det beror på syftet och sammanhanget där texten skrivs. I första hand är det alltså kommunikationssituationen, inte mediet, som ska styra språk- och genrevalet. E-brev och sms kan vara både formell företagskorrespondens, information mellan myndigheter och medborgare och snabba, talspråksliknande meddelanden till kompisen. Man ska därför se upp för ett alltför mediebundet skrivsätt, att skriva snabbt, slarvigt, vardagligt och med många förkortningar bara för att det är ett sms. I stället bör man som i alla skrivsituationer anpassa sig efter mottagaren och syftet med texten.

Uppdaterad 20 mars 2014