• Huvudmeny

oktober, 2004

Shobresvenska

Många svenska ungdomar som inte har svenska som modersmål och vuxit upp i invandrartäta områden kan tala en särskild form av svenska, som präglas av många lånord från olika invandrarspråk och också av en speciell satsmelodi.

Den brukar kallas Rinkebysvenska, Gårdstenssvenska, Rosengårdssvenska eller något annat som förknippas med speciella orter. Numera är den så populär att även ungdomar med enspråkigt svensk bakgrund ibland prövar den.

Rinkebysvenska, Gårdstenssvenska o.s.v. är bra beteckningar så länge man talar om språket just i Rinkeby eller Gårdsten o.s.v. Men finns det något samlingsnamn?

Ofta används invandrarsvenska. Men det är inte lyckat. Ungdomarna är oftast inte invandrare utan barn eller barnbarn till invandrare. Dessutom kan invandrarsvenska också syfta på den svenska som talas av vuxna invandrare som håller på att lära sig svenska. Och den invändningen gäller också benämningen bruten svenska.

Ibland ser man ordet nysvenska, men inte heller det är någon bra term. I språkvetenskapliga sammanhang syftar nysvenska på den nya svenska som växte fram från och med 1500-talet, reformationen och den nya statsmakten. Med den nysvenska perioden avses tiden från översättningen av Nya testamentet 1526 till våra dagar. Nysvenska kan också ge helt ovidkommande associationer till George Orwells begrepp nyspråk eller till och med till den nazistiska Nysvenska rörelsen.

Som fackterm kan man använda multietniskt ungdomsspråk. Den finns i en alldeles nyutkommen bok, som ser ut att bli ett standardverk om andraspråkssvenska, ”Svenska som andraspråk”, red. Kenneth Hyltenstam och Inger Lindberg (Studentlitteratur).

Som vardaglig benämning är shobresvenska ett bra ord. Det kan man höra i Stockholm i dag bland ungdomar, både med enspråkigt svensk och med mångspråkig bakgrund. Förledet syftar på hälsningsordet Sho bre! som betyder Hej. 

Uppdaterad 20 mars 2014