• Huvudmeny

september–oktober 2015

Intersektionalitet

Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp som används för att analysera hur olika maktstrukturer samverkar och skapar ojämlikhet.

Ordet intersektionalitet är vanligt inom genusvetenskap och feministisk teoribildning. Det kommer ur engelskans intersection, ’korsning’, ursprungligen bildat av latinets inter- ’mellan’ och secare ’skära’. Ibland används också alternativet normsamverkan. Intersektionalitet är inget nytt ord. Det har använts i svenska medier ungefär sedan 2002, men det har blivit väsentligt vanligare de två senaste åren.

Vad handlar då intersektionalitet om? Grundtanken är att de maktobalanser som finns i samhället inte är åtskilda utan samverkar och återskapar varandra. Man vill med ett intersektionellt perspektiv blottlägga och analysera relationen mellan makt och ojämlikhet och sociala identitetskategorier som ålder, klass, funktionalitet, etnicitet, kön och sexualitet, och hur dessa samspelar. Dessa kategorier kan alltså inte separeras eller förstås som isolerade, utan skapar gemensamt socialt konstruerade förtryck som kan te sig olika i olika situationer. Hur en kvinnas situation och möjligheter ser ut beror alltså inte bara på att hon är kvinna, utan också på hennes klass, ålder, etnicitet och så vidare.

Intersektionellt tänkande är i sig ingen ny företeelse. Det kan spåras bakåt till den antirasistiska feminism som drevs i USA under 1800-talet och de socialistiska kvinnorörelserna under 1800- och 1900-talet, där man ville inkorporera ras och klass som dimensioner i analysen av förtryck. Det akademiska begreppet introducerades under 1900-talet som en produkt av feministisk teori, postkolonial teori och svart feminism. I Sverige används begreppet både inom akademin och i politiska debatter.

Läs mer

Uppdaterad 20 januari 2016