• Huvudmeny

Så väljer vi ut nyorden!

Orden i nyordslistan brukar säga mycket om vår samtid. Men hur går urvalet egentligen till? Vilka ord kommer inte med, och varför? I årets nyordskrönika tittar Språkvårdaren Ola Karlsson närmare på själva urvalsprinciperna för nyordslistan.

Krönika. Den här nyordskrönikan ska till stor del handla om vilka ord vi har spanat på som inte kom med i nyordslistan 2018. Konstigt kanske, men de illustrerar väldigt väl principerna för urvalet till listan.

Framför allt vill vi ha ord som säger något om samhällsandan och året som gått. Så vilka ord är verkligen 2018? Många skulle nog svara GDPR, Kulturprofilen, knytblusuppror, talmansrunda och sonderingsuppdrag. Så varför finns inte de med i listan då? Några är snarare namnliknande benämningar än ord, som just GDPR. I andra fall är fenomenet bakom intressant, men själva ordet eller ordbildningen ointressant eller för beskrivande, det vill säga att det inte har något mer innehåll än de ingående ordleden: elsparkcykel och övergångsbudget är vad de är, helt enkelt.

Utanför listan hamnar också ord som antagligen är för tillfälliga, som knytblusuppror, ’manifestation till stöd för Sara Danius’, och 3–2–1-lösning, ’Alliansregering utan alla partier’. Det gäller även dem som har för få belägg, som hashtaggaktivism och Amazoneffekt, ’internationell prisutjämning till följd av näthandel’, liksom dem som känns lite för mycket som vardagliga lustifikationer, som hotivera, ’motivera med hot’, och novent, ’adventsmys redan i november’. I regel försvinner även ord som redan används i en annan betydelse: pantpåse för ’plastpåse som återlämnas mot pant’, är förvisso ett nytt fenomen, men hur avgränsar vi det mot den etablerade betydelsen ’påse med pantflaskor’?

Inlånade ord kan släppas in om de är frekventa och det saknas bra svenska motsvarigheter. Inte sällangäller det ord som sprids i nyordslistor över hela världen, som techlash och incel. Men det får inte bli för mycket engelska, varför vi plockade bort ord som deepfake, ’manipulerad nätvideo’, och skip stop-tåg, ’snabbpendeltåg som inte stannar vid vissa stationer’. Orden i listan ska inte heller vara alltför känsliga eller riskera att kränka någon. Av det skälet försvann Finspångsrättegång, ’högerextrem föreställning om rättsprocess som ska hållas mot påstådda landsförrädare efter ett maktövertagande’.

Ovanpå allt detta vill vi ha bredd i genrer, sakområden och olika språk för lånord, liksom i ordklasser och ordbildningstyper. Produktiva ordled lyfter vi gärna fram, som -plikt, -skam, mikro-, noll- och -(ro)bot, men orden ska inte bara vara nya sammansättningar av ord vi redan haft i tidigare listor. Det diskvalificerade ett ord som genusrobot, ’verktyg som räknar könsfördelning i medierapportering’.

Jo, sist men inte minst ska orden i en nyordslista förstås inte vara alltför gamla. På de grunderna sorterade vi bort bland annat kulturkristen, röstassistent och Twitterdiplomati. Men om själva begreppet bakom ordet är gammalt då? Nej, det gör inget så länge själva ordet är nytt. Även om vi rimligen lidit av hudirritation mellan låren sedan stenåldern, och det tidigare har förekommit undanskymda vardagsord för detta, som infanterield bland värnpliktiga, är faktiskt lårskav ett relativt nytt ord i svenskan. Med det ordet har fenomenet för första gången fått ett ansikte – eller snarare ett ömt lår – och öppnat dörrarna inte bara för att uppmärksamma problemet, utan också för att skapa en ny marknad för produkter som lårskavsdeo och lårskavsbyxor. Och det är precis så nyord ska fungera! De hjälper oss helt enkelt att prata om sådant vi tidigare saknat riktigt bra ord för.

Uppdaterad 27 december 2018