• Huvudmeny

Elektroniskt skrivande

Elektroniskt skrivande handlar om skrivandet i de nya elektroniska medierna – chatt, sms, e-post etc.

Vi skriver väldigt mycket mer i dag än för ett par decennier sedan, både på fritiden och i arbetet. Det finns en enorm skrivglädje: webbdagböcker, skrivarkurser, ungdomars sms:ande – allt pekar på det.

Kraven på skrivkompetens ökar

Att fler skriver är glädjande. Det innebär med all rimlighet att den genomsnittliga skrivförmågan ökat de senaste tre decennierna. Det är i så fall tur, för kraven på skrivkompetens i arbetslivet har ökat dramatiskt. Även industriarbetare och affärsbiträden skriver i dag mycket i sitt arbete, ofta på dator.

Eftersom skrivandet samtidigt demokratiserats – alla kan publicera vilka texter som helst när som helst – har genomsnittstexten möjligen blivit sämre om man ser till den språkliga korrektheten. För 20 år sedan var det i betydligt högre grad professionella skribenter, som sekreterare, som både skrev texter och redigerade andras texter. Men denna skrivdemokratisering är alltså inte detsamma som att språkkunnandet eller språket i allmänhet skulle ha förflackats.

E-post och sms egna genrer?

Vi skriver också i fler medier, som webben, e-post, chatt och sms, vilket gett oss både fler kommunikationsmöjligheter och fler textgenrer. Huruvida skrivandet i dessa nya kanaler kommer att påverka språket i stort är svårt att veta.

Tekniska villkor styr

Å ena sidan styrs skrivandet i dessa kanaler av de tekniska villkoren: man skriver kort och koncist i sms av samma skäl som i äldre tiders runinskriptioner och telegram. Många sms-förkortningar uppträder således nästan bara i just sms.

Å andra sidan är det just dessa medier vi använder när vi skriver. Många av de språkdrag som är typiska för elektroniskt skrivande – korta och ofullständiga meningar, förkortningar, smilisar, utelämnad interpunktion, talspråkligare, mer informella uttryckssätt – kan alltså komma att spridas också till andra texter och språksituationer.

Vardagligt språk

Mycket tyder dock på att dessa språkdrag snarast är ett uttryck för en allmän språkutveckling där talspråksformer (sen, nån, dom), vardagliga ord (tilltalet du till kungen), sociolekter (gruppspråk i diskussionsgrupper) etc. ges mer uttrymme.

Anpassa texten till situationen

I första hand är det dock kommunikationssituationen, inte mediet, som ska styra språk- och genrevalet.

E-brev och sms kan vara både formell företagskorrespondens, information mellan myndigheter och medborgare och snabba, talspråksliknande meddelanden till kompisen. Man ska därför se upp för ett alltför mediebundet skrivsätt, att skriva snabbt, slarvigt och vardagligt bara för att det är ett e-brev. I stället bör man som i alla skrivsituationer anpassa sig efter mottagaren och syftet med texten.

Uppdaterad 06 maj 2014

Läs mer

En språkpolitik för
internetPDF
(pdf, 3.1 MB)