• Huvudmeny

Bakgrund till utredningen

Tankar på en nationell språkinfrastruktur har funnits sedan början av tjugohundratalet.

2002

Bakgrunden till tankarna på en nationell språkdatabank finns redan i det språkpolitiska handlingsprogrammet Mål i munlänk till annan webbplats (SOU 2002:27), i kapitel 17.1, kapitel 19.6–7 samt 21.1.6–7.

2005

Mål i mun följs upp med propositionen Bästa språketlänk till annan webbplats som riksdagen godtog i december 2005.

Här återfinns följande formulering: ”Centralt för att främja en god utveckling på språkteknologiområdet är att systematiskt bygga upp stora text- och taldatabaser och att utveckla programvaror.

… Vi anser därför att en funktion för samordning av språkteknologi bör finnas hos den nya språkvårdsorganisationen så att resurser bättre kan samordnas och förutsättningarna för att medverka inom större samverkansprogram inom Norden och EU förbättras. Språkvårdsorganisationen bör exempelvis långsiktigt verka för att uppmärkta och representativa text- och taldatabaser utvecklas. En första uppgift i det arbetet kan vara att inventera dagens resurser för svenska språket, på vilket sätt och till vilken eventuell kostnad de är tillgängliga och därefter göra angelägna prioriteringar. En sådan inventering bör även göras för våra nationella minoritetsspråk och vanligaste invandrarspråk. ”

Med hjälp av pengar från Vetenskapsrådet har man gjort inventeringar över svenska språkresurser.

2009 i Norge

I Norge beslutade det norska Stortinget att en norsk språkbank skulle byggas upp. Nasjonalbiblioteketlänk till annan webbplats (länka) fick ansvar för att etablera språkbanken.

Norska språkrådetlänk till annan webbplats beskriver arbetet bakom det norska beslutet. De publicerar även två ytterligare dokument:

2009 i Sverige

I SVT:s nya sändningstillstånd för 2010–2013 höjs kraven på tillgänglighet. Målet är att samtliga program på svenska ska textas med hög kvalitet. I Storbritannien använder BBC idag tekniska lösningar för att automatiskt direkttexta sina program med hjälp av taligenkänning, även de direktsända. För att utveckla dessa system för svenska behöver SVT stora taldatabaser. SVT tar under 2009 fram ett förslag på detta projekt i en rapportPDF (pdf, 232.3 kB).

PTS gör därefter en förstudiePDF (pdf, 470.7 kB) med syfte att kartlägga nyttan av en svensk nationell språkdatabas, i enlighet med sitt uppdrag att göra elektronisk kommunikation tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. PTS menar att behovet av en språkdatabank är stort och att SVT:s taldatabasprojekt skulle kunna utgöra basen i språkdatabanken. De understryker dock att databaserna också bör kunna användas fritt för framtagning av tillgängliga tjänster av andra. Det behövs alltså någon part som garanterar det och ser till att de förvaltas på lämpligt sätt.

Handisam föreslår hösten 2009 i sitt underlag till regeringen att behoven av statligt stöd för att utveckla språkdatabaser ska belysas, se Rätt från början – underlag till handlingsplan för e-inkluderinglänk till annan webbplats. Så här formuleras det i insats 11:

"Insats 11 – Utveckling för sammansmältning av kanaler

I linje med den övergripande målsättningen att skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla att delta i användningen av IKT kan staten behöva ta ansvar för utveckling av sådant som inte har förutsättningar att växa fram på marknaden. Ett exempel är ny teknik för att tillgängliggöra information och för att möjliggöra kommunikation. Tv-mediet är för många användare ansedd som den viktigaste kanalen för samhällsinformation. En ny radio- och tv-lag är föreslagen där vissa krav på tillgänglighet ingår. Statligt ansvar för utveckling av exempelvis databaser för talsyntes, taligenkänning och teckenspråk skulle underlätta tillgängliggörandet av tv-mediet. Samtidigt finns det potential inom en rad andra områden. Databaserna skulle stimulera framväxten av innovation och nya marknader samtidigt som möjligheterna för delaktighet och jämlikhet inom informations- och kommunikationsområdet förbättrades. Det svenska språket är för litet för att en marknadsutveckling kan förutsättas ta fart. Utvecklingen bör baseras på öppna standarder och en process med öppen programvara bör prövas. Ett uppdrag att belysa behov av statligt stöd för att exempelvis utveckla språkdatabaser ges till Talboks- och punktskriftsbiblioteket i samråd med Post- och telestyrelsen och Radio och tv-verket. Ansvarig (Kulturdepartementet och Näringsdepartementet)"

2011

Hösten 2011 skriver regeringen i sin digitala agendalänk till annan webbplats:

"Regeringen gav i april 2011 Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att i samråd med berörda aktörer utveckla formerna för drift och samordning av en nationell språkdatabank. Det långsiktiga etablerandet av en nationell språkbank med språkdatabaser främjar utvecklingen av teknik vilket gagnar språken i Sverige och ökar tillgängligheten till information för alla."

Uppdaterad 06 maj 2014