• Huvudmeny

Braska och brasklapp

Har du läst några braskande rubriker på sistone? Och vad gör egentligen vinterkvällen när den braskar?

Braska är ett gammalt och ursprungligen ljudhärmande ord som haft olika men besläktade betydelser. Det har använts dels i uttryck som buller och brask, där vi skulle använda brak i dag, dels i betydelsen ’prassla, krasa’. Det är det senare som gett upphov till uttrycket om Anders braskar, julen slaskar, det vill säga om det är så kallt att det krasar när man går i slutet av november så blir det en blöt och slaskig jul. Det finns flera varianter på uttrycket, som om julen slaskar, påsken braskar.

Participformen braskande har mer fått betydelsen ’skrytsam, bombastisk, uppseendeväckande’, vilket förstås är en betydelseglidning från det rent ljudhärmande till en mer bildlig tolkning av braska. Det används inte minst i det lätt negativa uttrycket braskande rubriker, alltså ungefär ’uppseendeväckande rubriker’.

Men en brasklapp då, vad är det och har det något att göra med braskande väderlek eller braskande rubriker? Nej, det ordet har ett helt annat ursprung. En brasklapp är ett förbehåll som man lägger in när man vill uttrycka sig lite försiktigt, till exempel då man inte kan lova att en viss sak ska komma att ske: ”Allmänhetens åkning kan förlängas till 12 mars. Men Tommy Persson lägger in en brasklapp ... Vädret bestämmer” (Tranås tidning 1 mars 2017).

Ursprunget sägs vara biskopen Hans Brask, som i riksdagen år 1517 skrev under ett beslut om att avsätta den unionsvänliga ärkebiskopen Gustav Trolle. Eftersom Brask gjorde det under påtryckningar och egentligen var emot avsättandet och för unionen, lär han ha stuckit in en liten lapp under sitt sigill med texten ”härtill är jag nödd och tvungen”. Det sägs att lappen senare ska ha räddat honom från Stockholms blodbad, då unionsmotståndarna avrättades av Kristian II.

Det verkar dock råda viss osäkerhet om hur brasklapp ska användas, och det förekommer ibland även med innebörden ’förklaring’, ’ursäkt’, ’parentes’, ’varning’ eller ’frågetecken’: ”Jag måste erkänna att jag inte riktigt begriper mig på Joar Tibergs nya diktbok Atts jord. Ta det som en brasklapp” (GT 15 januari 2017); ”En liten brasklapp när det gäller proteinet, sojaprodukter innehåller fytoöstrogen och kan ha en östrogenhöjande effekt som stör hormonbalansen” (Styleby 2 mars 2017); ”Alla har väl hört SMHI:s brasklappar om att det ser dystert ut för Sveriges skidanläggningar” (Norra Skåne 16 november 2015). Det händer också att braska och brasklapp blandas ihop, som i detta exempel: ”Stjärnkocken är inte nådig i sin kritik – svarar med brasklappar på Twitter” (GP 22 februari 2017).

Kanske håller brasklapp på att få ett vidare användningsområde? Ja, den som lever får se. Tills vidare rekommenderar vi ändå att man använder det i den traditionella betydelsen ’förbehåll’.

Uppdaterad 27 april 2017