• Huvudmeny

Giff

När animerade gif-filer i dag används som små roliga filmklipp i sociala medier kallas de ofta giffar. Vid sidan av emojier, dekaler och klistermärken har de blivit omåttligt populära.

Beteckningen gif kommer från filformatet GIF (filändelse .gif), som står för ’graphics interchange format’. Formatet har inte uppdaterats sedan 1989 och bilder i gif-formatet är begränsade till 256 färger. I dag finns flera nyare standarder för animerade bilder som håller högre kvalitet, men namnet gif används ofta som paraplyterm oavsett filformat.

I dag används gif alltmer med en mer specifik innebörd, ungefär ’rörlig bild som används för att uttrycka känslor i sociala medier’. I denna betydelse behandlas det som ett eget ord snarare än som förkortning och skrivs då ofta en giff, flera giffar. Det svenska uttalet är i regel med hårt g, internationellt förekommer även mjukt g.

Innehållet i giffen är ofta ett kort klipp från en tv-serie eller film, eller en unik animation som skapats för formatet. Giffen är populär för att den kan uttrycka mer komplexa eller specifika känslor än vad en emoji kan, och många sociala medier har en giffknapp där det snabbt går att söka upp giffar som passar den känsla man vill förmedla. Det går att hitta allt från ”glädjedans” till ”grattis på födelsedagen”, eller giffar från specifika tv-serier och filmer.

Giffar ligger helt enkelt i tiden, vilket detta citat visar: ”Jag började göra giffar för att kunna dela med mig av olika ögonblick i serier och filmer jag tittade på, där bilder inte räckte till. Det blev ett sätt att kommunicera med andra, som förstod och relaterade till vad jag ville förmedla gällande populärkultur. Sedan började jag giffa politiska debatter, så giffarna blev ett medium för politiska kommentarer och tankar” (DN 31 augusti 2017).

Som synes förekommer även giffa som verb: ”Varför texta när man kan giffa?”, ”sen är det bara till att välja vilken sektion av Youtubeklippet man vill giffa”.

Utöver giffar finns dekaler och klistermärken, som kan postas för sig eller fästas på fotografier som läggs upp på sociala medier. De påminner mer om en emoji i det att det finns en begränsad uppsättning, men de uppvisar en mycket större bredd och behöver inte föreställa bara ett ansikte.

Alla dessa nya bild- och symbolmöjligheter vittnar möjligen om ett ökat behov av att visa känslor gentemot vår omvärld. Kanske är de också ett uttryck för att vårt språk är på väg att bli mer piktogrambaserat (baserat på bilder snarare än ord)? Men mest av allt är de verktyg för att kunna kommunicera snabbt och effektivt på dagens små skärmar och tangentbord. När mobilskärmarna om några år framåt ersätts med andra kommunikationsgränssnitt, ja då förvinner månne även giffarna och emojierna. Den som lever får se …

Uppdaterad 28 maj 2018