• Huvudmeny

Kristi Himmelsfärds Dag, Kristi himmelsfärds dag eller Kristi himmelsfärdsdag?

Det är inte alltid så lätt att veta hur man lämpligast skriver flerordiga helgdagar. Här följer några råd.

Eftersom vi på särskilda dagar firar minnet av till exempel Kristi himmelsfärd och Kristi förklaring (förklaring står här i en äldre betydelse, ’bli strålande av ljusglans’), har det varit naturligt att skriva Kristi himmelsfärds dag och Kristi förklarings dag. Som fasta uttryck är det sedan länge vanligt att de även skrivs ihop. För Kristi himmelsfärdsdag är det normalformen, medan särskrivning är vanligare för Kristi förklarings dag.

Grundregeln för benämningar på olika kalenderdagar är i övrigt att endast ett ord som i sig självt är ett egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav. Epitetet Kristus, 'den smorde', behandlas traditionellt som Jesus andranamn och skrivs alltså med stor begynnelsebokstav. Kristi är den latinska genitivformen av Kristus. Även Johannes epitet Döparen behandlas som ett namn.

Regeln innebär då att man har versal begynnelsebokstav i benämningarna Johannes Döparens dag, Kristi himmelsfärdsdag och Marie bebådelsedag.

Gemen begynnelsebokstav får benämningar som alla helgons dag, alla hjärtans dag, annandag pingst, första maj, långfredagen, internationella kvinnodagen, midsommarafton, påskdagen och värnlösa barns dag.

Uppdaterad 29 april 2016