• Huvudmeny

Frågelådan



Fråga:

Har en börjat användas i stället för man i skrift?



Svar:

Ja, pronomenet en har börjat användas i stället för man i genusmedvetna kretsar. Det används som könsneutralt generaliserande pronomen, liksom hen används som könsneutralt personligt pronomen.

Om man ser ett behov av en eller inte, beror på i vilken utsträckning man uppfattar pronomenet man som kopplat till manligt kön. Vissa uppfattar det så, andra inte. Historiskt kommer pronomenet man ur ett substantiv som betydde såväl ’man’ som ’människa’, men i dag finns ingen risk för förväxling. Substantivet man i obestämd form kräver nämligen i detta fall obestämd artikel: En man bör inte komma försent, till skillnad från det generaliserande man: Man bör inte komma försent.

En är ett pronomen med lång historia. Det används som objektsform till pronomenet man: Man fortsätter tills de ber en att sluta. Men det förekommer, inte minst regionalt och dialektalt, även som subjektsform: En gör så gott en kan, som fotbollsspelaren Ralf Edström en gång lär ha sagt. Vi har det också i genitivformen ens: Det är vars och ens ansvar.

Det finns inget rent språkligt som hindrar en från att använda en som subjektsform, men det kan väcka olika reaktioner. Det kan uppfattas som dialektalt eller som ideologiskt laddat. I vilka sammanhang en är lämpligt som subjektsform bör därför avgöras av kommunikationssituationen och de tänkta mottagarna.

I takt med att användningen ökar blir också sammanhangen där ordet upplevs som neutralt alltfler. Det är genom att använda ord som de etableras, och det är alltså språkbrukarna själva som måste avgöra i vilken utsträckning de vill bidra till etableringen av en som könsneutralt pronomen genom att använda det.

Det finns också andra, mindre iögonfallande könsneutrala strategier att välja på.





Uppdaterad 10 april 2018