• Huvudmeny

Frågelådan



Fråga:

Vilka regler finns för förkortningar?



Svar:

Vilka regler finns för förkortningar?
Den första regeln är att man inte bör förkorta i onödan. Men om man ändå måste förkorta finns det riktlinjer för om man ska ha punkt eller inte, och för stora eller små bokstäver.

När ska det vara punkt i förkortningar? Punkter används för , för att visa att man har brutit av ett eller flera ord. I förkortningen t.ex. är det orden till och exempel som blivit avbrutna. Ibland används också mellanslag för att markera det, men punkter är tydligare.

Punkter används inte för sammandragsförkortningar som tfn (telefon) eller nr (nummer). Då har man ju inte brutit av ordet utan använt bokstäver även från mitten och slutet av det. Punkter används inte heller för initialförkortningar, då man tar en bokstav från varje ord eller ordled i en fras eller ett namn. Saco är en initialförkortning av Sveriges akademikers centralorganisation, VR är en initialförkortning av Vetenskapsrådet och vd av verkställande direktör.

När ska det vara små och stora bokstäver i förkortningar?

Med små bokstäver skrivs avbrytnings- och sammandragsförkortningar som inte är namn.

Det gäller även de flesta initialförkortningar som utläses som vanliga ord, som prao och aids. Även dessa skrivs i regel gement: adhd, gd, sms.

Med stora bokstäver skrivs oftare främmande, fackspråkliga och oetablerade initialförkortningar: IQ, DNA. Med stor begynnelsebokstav skrivs initialförkortningar som är namn och utläses som ord (inte bokstav för bokstav), som Nato av North Atlantic treaty organisation. Och med genomgående stora bokstäver skrivs initialförkortningar med namnfunktion som utläses bokstav för bokstav, som EU av Europeiska unionen.

 

 

 

 

 





Uppdaterad 30 januari 2019