• Huvudmeny

Språkvård i Sverige

Svensk språkvård är av tradition starkt inriktad på att vara ett stöd för dem som på olika sätt vill ha hjälp med att använda språket.

Hur arbetar språkvården?

Språkvården arbetar i första hand med råd och rekommendationer, inte så mycket med föreskrifter och direktiv. Det är också viktigt för språkvården att noga följa språkutvecklingen. Råden måste ju i allt väsentligt stå i samklang med rådande språkbruk för att ha genomslagskraft.

När det finns alternativ i språkbruket i uttal, stavning, böjning och så vidare kan språkvårdare ibland förorda ett alternativ som det bästa i alla sammanhang eller säga att båda är likvärdiga. Ibland måste man konstatera att det finns stilskillnader eller andra skillnader mellan alternativen, vilket gör att språkbrukaren själv måste bedöma vilket alternativ som passar i ett givet sammanhang.

Språkvårdens aktörer

Den institution som har regeringens uppdrag att bedriva språkvård är Språkrådet, som därför kan sägas vara det officiella språkvårdsorganet i Sverige. Språkrådet är i sin tur en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen.

Men språkvård utförs även på annat håll. Dels finns enskilda organ, som Svenska Akademien och Terminologicentrum TNC, dels finns en rad samarbetsforum som Språkvårdsgruppen och Datatermgruppen. Det är de aktiva språkvårdarna. Från dem kan man förvänta sig uttalanden om vad som är språkligt lämpligt.

Dessutom finns aktörer som är viktiga för att sprida ett visst språkbruk. Det är främst massmedierna och bokförlagen. De har en mer eller mindre uttalad språkvårdspolicy som stämmer med gängse normer. Ett exempel på en sådan aktör är Mediespråksgruppen, en sammanslutning av språkansvariga på svenska medieföretag.

Uppdaterad 21 september 2016