• Huvudmeny

29 september 2019

Resandefolkets högtidsdag

Den 29 september firas resandefolkets högtidsdag.

Denna dag år 1512 står det i Stockholms stads tänkebok att en grupp Thaatra kommit till Stockholm under ledning av herr Anthonius (även kallad greve och hertig). De var ungefär trettio familjer och sades komma från Lilla Egypten. De fick bo i Sankt Lars gillestuga och staden skänkte dem tjugo mark.

Samma år skriver Olaus Petri i En Swensk Cröneka om ett kringresande sällskap som inte varit i Sverige tidigare, och i ett brev som skickats 1505 skriver kung Jacob IV av Skottland till den danska kungen Hans om att han ska ta emot en hertig Anthonius Gagino med sällskap.

Att dagen högtidlighålls på flera ställen runt om i landet den 29 september markerar att resandefolket har en historia i Sverige sedan långt tillbaka. År 2014 beslutade kommunfullmäktige i Göteborg om en handlingsplan för de nationella minoriteterna där ett av målen är att fira de olika minoriteternas högtidsdagar (flera kommuner runt om i landet har upprättat liknande handlingsplaner). I Göteborg firades resandefolkets högtidsdag för första gången 2015, bl.a. i regi av stadens kulturförvaltning.

För många människor som tillhör en nationell minoritet innebär en egen högtidsdag/nationaldag att gruppen stärks genom upprättelse och erkännande.

Uppdaterad 10 september 2019

Om tänkeböcker

Under medeltiden och in på 1500-talet skrev rådhusrätterna i städerna så kallade tänkeböcker där man tecknade ner olika händelser i staden, t.ex. om byggen, om hus som bytte ägare, om olika tvister med mera. De äldsta bevarade tänkeböckerna är från Arboga, Jönköping och Stockholm.