Ortnamn

Om namn på platser, orter och gator.

Ortnamn - namn på platser

Nästan alla platser runt oss har ett namn. Länder, städer, stadsdelar, gator, torg, sjöar och berg har alla namn. Namn på platser kallas ortnamn. Ortnamn har funnits så länge människan har haft ett språk. På samma sätt som språket har ändrats och utvecklats har ortnamnen också förändrats. Vissa ortnamn har försvunnit och nya har kommit till. Ortnamn är bildade av vanliga ord. Om namnen är unga är de ofta lätta att förstå till exempel Storgatan som innehåller orden stor och gata. Andra namn kan vara mycket gamla och de namnen kan innehålla ord som inte används i svenskan längre, till exempel namnet Hisingen. Ibland kan ortnamnen vara svåra att förstå, även om man har svenska som modersmål. Gamla ortnamn kan vara svåra att uttala. Det beror på att uttal och skrift ligger långt ifrån varandra i gamla namn.

Ibland består ett ortnamn av ett enda ord. Exempel på det är namnet Lund som innehåller ordet lund som betyder skogsdunge, liten skog. Andra svenska ortnamn är sammansatta av två eller flera ord, som namnet Bergsjön som innehåller orden berg och sjö. Ibland finns också böjningsändelser tillagda.

Ortnamn i städer

När man är i en stad kommer man hela tiden i kontakt med de namn som finns där. Man bor på en gata som ligger i eller på en stadsdel som ligger i en stad. Exempel: Jag bor på Musikvägen i Frölunda som är en stadsdel i Göteborg eller: Jag bor på Hornsgatan på Söder i Stockholm.

Ofta är gatunamn några av de första namn man kommer i kontakt med. Många av de äldre svenska gatunamnen berättar om den verksamhet som har funnits på platsen, dvs. vad man har gjort där, om någon speciell person som har bott där eller om något som finns där (till exempel Kyrkogatan, Skolgatan). Det är vanligt att gatunamn innehåller olika ord för gata eller väg: gata, väg, stig eller gränd (gränd betyder trång gata).

I många städer har gatorna i ett visst område fått namn som hänger samman med varandra. Ett exempel på sådana namn finns i stadsdelen Gränby i Uppsala. Där har man gett gatorna namn som har med olika vädertyper att göra. Där finns Molngatan, Blixtgatan och Stormgatan för att nämna några exempel. I stadsdelen Kortedala i Göteborg har gatorna fått namn ur almanackan. Decembergatan och Januarigatan är sådana namn. Detta sätt att namnge gator har praktiska skäl. Det blir lättare att hitta och förstå i vilken stadsdel gatorna ligger, både för privatpersoner och för räddningstjänst.

Det är vanligt att man uppkallat gator eller torg efter någon känd avliden person. Exempel på det är Olof Palmes plats som finns i många städer. Genom det namnet har man velat hedra och komma ihåg statsminister Olof Palme som mördades 1986.

Att skriva adresser

När man skickar ett brev eller ett paket är det viktigt att adressen skrivs på rätt sätt för att det skall komma fram till rätt person. Adressen ska helst skrivas i nedre högra delen av kuvertet. På den första raden skriver man namnet på den som ska ha brevet (mottagaren). Det vanliga är att man skriver både för- och efternamnet. Ibland är mottagaren inte en person utan en organisation (till exempel Försäkringskassan).

På raden under personens eller organisationens namn skriver man gatuadressen. Den består oftast av gatans namn och ett gatunummer (till exempel Vallgatan 22). Ibland finns ingen gatuadress utan en postbox istället (till exempel Box 114). På raden under anges postnumret som i Sverige har fem siffror. Postnumret används för att ange geografiskt läge och underlätta postsorteringen. Efter postnumret anges postort. Postorten sammanfaller inte alltid med namnet på orten där man bor. En adress kan alltså se ut såhär:

Anna Andersson
Vallgatan 22
411 16 Göteborg