Öland
Öland ligger i Götaland, men trots det tillhör de öländska dialekterna sveamålen.
Om öländskan
Öländskan har påverkats mycket av sveamålen i Mälardalen. Det beror på att ön har varit en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet och därför haft intensiva förbindelser med Svealand genom historien. Det finns även inflytande från både sydsvenska mål och götamål i de öländska dialekterna. Du kan läsa mer om hur dialekterna på Öland har utvecklats i webbutställningen Södra Öland berättar.
Öland är en långsmal ö och det märks ibland stora skillnader i språket mellan de norra och södra delarna av ön. En sådan skillnad är uttalet av bokstaven r. På norra Öland använder man främst tungspets-r (liksom i sveamålen), på södra Öland är däremot ett bakre r vanligare (liksom i de sydsvenska målen).
Typiska dialektdrag
- Bakre R-ljudet. Bakre R i finns i dialekterna på södra Öland, men har inte spridit sig vidare till de norra delarna av ön, som har uttal med främre r.
- Vokalisering av r efter vokal, det vill säga: mer → meä/mee (på södra Öland) meå (på mellersta Öland) mea (på norra Öland).
- Kort i och y uttalas som e och ö: vikt → vekt, stycke → stö`ök
- G uttalas som j efter vokal på mellersta Öland: mage → ma`aj, skog → skoj. I norr och söder heter det ma`ag och skog.
- Ljudkombinationerna rn, rl, rs, rt uttalas som n, l, s, t det vill säga: barn → ban, kors → kåss, bort → bått. I centrala och västra delarna förekommer istället vokalisering: barn → baen.
- Tjockt L-ljud (uttalas med en snärt med tungspetsen som böjts uppåt mot övergommen) blå → bLå, kol → köL. Tjockt L finns i dialekterna på norra Öland men har inte spridit sig vidare till de södra delarna av ön. (Dock finns det tjockt L på hela ön i uttal av rd i ord som gård → gåL, bord → boL.)
- Försvagning av ändelsevokaler. Ändelsen a försvinner ofta helt: fa`ar för fara, ga`at för gata, hä`äst för hästar.
- Den för Öland så karakteristiska tvåtoppiga accenten där man uttalar vokalen två gånger: dre`eck (dricka), ka`ast (kasta), sko`ott (skotta).
- Bortfall av n i ändelser: solen → sola, hästarna → hästa, gatorna → gatra.
- Bortfall av t i bestämd form singularis: huset → huse.
Exempel: Gårdby socken
Intervju med kvinna född 1873. Inspelat år 1949.
Ord och uttryck på öländska
- aank på/anke på – ångra sig
- bakanfö(e) – bakom
- blinning – kroppkaka utan fläsk
- bollhorva – fotbollsplan
- damp – unghäst
- drittle/drettel – söla/spilla med vätskor, ge ut i småportioner
- fåk – snöstorm
- fänta – flicka (främst norra Öland)
- ginglig – ostadig
- gräbba – flicka (främst södra Öland)
- hörk/höörke – pigg, kry, karsk, frisk och stark
- jongle – gå lite ostadigt, vingligt, hållningslöst eller släntrande
- jålk – småpojke
- myyck/mööck – mycket
- pratspa – ordflöde
- prisnosi – kavat, lite uppnosig
- på hippedippen – nästan, på vippen
- på linkehåll – i närheten
- russel/råssel – livlig verksamhet, stor aktivitet, liv och rörelse
- siimm (simme) – snöre, bit av snöre
- skumme – mörker
- snurpi(g) – högfärdig, lättstött
- söka/söke
- stofögo/stoôfôgo – kräsen, högfärdig
- tingli – lätt och behändig, lättskött, praktisk, lätthanterlig
- tykännas –vara blyg för främmande, om barn
- tjoteldink – omhuldat sladdbarn
- össel – ogräs (grav accent), även lite nedsättande om grönsaker
Mer om öländska
I webbutställningen Södra Öland berättar hittar du mer information om Ölands dialekter:
På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Öland och från resten av Sverige: