Södermanland
I Södermanland möts de mellansvenska och uppsvenska målen.
Genom Södermanland går en diagonal dialektgräns mellan uppsvenska mål i nordöst (med centrum i Södertörn) och mellansvenska mål i sydväst med starka götamålsinslag i talspråket. Här möts alltså två olika traditioner.
I nordöst bevaras -nk- och -nd- i uttalet i ord som brinken och randen, medans i sydväst har man nasalassimilation enligt götamålsregeln, vilket gör att samma ord i södra och västra Södermanland istället uttalas [brickan] 'brinken, branten' och [ranna] 'randen'.
I nordöstra Södermanland uttalas ord som till exempel kol, korv, råg med å-ljud [kåL], [kårv], [råg], till skillnad från sydvästra Södermanland där de uttalas [kôL], [kôrv] och [rôg] med vokalen ô (som är ett öppet ö-ljud, som ligger mellan u och å), som är vanligt förekommande i götamålen. (Orden kol, korv och råg uttalades med u i fornnordiska, vilket lever kvar i nynorska där man fortfarande säger kul ’kol’, kurv ’korv’ och rug ’råg’.) I sydvästra Södermanland säger man också [kåmm] för ’kam’ och [bånn] för ’band’ i likhet med götamålen.
Exempel: Eskilstuna
Intervjuer med man född år 1919. Den första inspelningen är gjord år 1967, och den andra är gjord år 1995. Intervjupersonen var vid inspelningarna alltså 48 respektive 76 år.